Hur länge har Maria bott i Sve­ri­ge? 10, 12, 15 el­ler 20 år?

Svar: ... men det finns inga be­vis för att tes­ter­na fak­tiskt skul­le le­da till bätt­re in­teg­ra‍ ti­on. Fors­ka­re‍ef­ter­ly­ser i stäl­let‍stör­re re­sur­ser‍ till un­der‍vis­ning i svens­ka.

Språktidningen - - Nya Ord Och Namn - Av AN­DERS SVENS­SON

NÄR FOLK­PAR­TI­ETS LEDARE Lars Leijon­borg den 3 augusti 2002 kli­ver‍ upp på sce­nen på Grän­sö utanför Väs­ter‍vik, anar han in­te att han ska lan­se­ra det för­slag som ska präg­la he­la val­rö­rel­sen. I det år­li­ga som­mar­ta­let pre­sen­te­rar han partiets nya in­teg­ra‍ ti­ons­po­li­tis­ka pro­gram. Där in­går språk­tes­ter för med­bor­gar­skap. Idén nämns när­mast i för­bi­gå­en­de, men får snabbt ett enormt me­di­alt ge­nom­slag. För­sla­get blir en av de he­tas­te frå­gor­na un­der slut­spur­ten fram till va­let.

Kri­ti­ker häv­dar att Folk­par­ti­et fis­kar i grum­li­ga vat­ten och flör­tar med främ‍ lings­fi­ent­li­ga ström­ning­ar. Det för­ne­kas be­stämt av Lars Leijon­borg. Han an­ser att det är rim­ligt att stäl­la krav på att den som vill bli svensk med­bor­ga­re ock­så be­härs­kar svens­ka.

Men kri­tik kom­mer ock­så från en rad fors­ka­re. De ef­ter­ly­ser ve­ten­skap­li­ga be‍ lägg för Folk­par­ti­ets på­stå­en­den om att språk­tes­ter skul­le gyn­na in­teg­ra­tio­nen. När Lars Leijon­borg pre­sen­te­rar en rap‍ port som sägs in­ne­hål­la ”nya fak­ta och ar­gu­ment” för in­fö­ran­det av språk­tes­ter blir re­ak­tio­ner­na star­ka. Fle­ra av de fors­ka­re som nämns i rap­por­ten an­ser att Folk­par­ti­et har tol­kat de­ras re­sul­tat fel­ak­tigt. Sam­ban­det mel­lan språk­tes­ter och in­teg­ra­tion för­blir om­tvis­tat och obe­vi­sat.

I riks­dags­va­let den 15 sep­tem­ber 2002 kom­mer väl­jar­nas dom. Folk‍ par­ti­et mer än för­dubb­lar sitt stöd jäm­fört med va­let 1998 och blir tred­je störs­ta par­ti. Kra­vet på språk­tes­ter pe­kas av många be­dö­ma­re ut som av­gö­ran­de‍för partiets fram­gång­ar.

Se­dan dess har Folk­par­ti­et gång på gång lyft fram kra­vet un­der val­rö­rel­ser. In­för riks­dags­va­let 2010 be­möt­te de folk­par­tis­tis­ka riks­dags­le­da­mö­ter­na Gu­lan Av­ci och Ni­na Larsson kri­ti­ken mot för­sla­get i en de­battar­ti­kel i Svens­ka Dag­bla­det. Där häv­da­de de på nytt att språk­tes­ter skul­le gyn­na in­teg­ra­tio­nen:

”Nej, vi fis­kar in­te i grum­li­ga vat­ten ut­an i den kla­ras­te berg­sjö. Folk­par­ti­et vill ha mer in­vand­ring, in­te mind­re. Vi vill öpp­na upp för ar­bets­krafts­invand‍ ring, me­dan bland and­ra So­ci­al­de­mo‍ kra­ter­na och Väns­ter­par­ti­et är emot. Men vi mås­te ge de per­so­ner som kom­mer hit en chans att kla­ra sig. Om vi in­te pra­tar om in­vand­ra­res si­tu­a­tion så läm­nar vi dä­re­mot pla­nen öp­pen för par­ti­er som har en an­nan agen­da än att ska­pa in­ci­ta­ment för in­vand­ra­re att snab­ba­re kom­ma in i sam­häl­let.”

FOLK­PAR­TI­ET HAR I DAG bytt namn till Li­be­ra­ler­na. Kra­vet på språk­tes­ter för med­bor­gar­skap finns kvar. Par­ti­et an­ser att det ska räc­ka med ”kun­ska­per i en­kel svens­ka”. Då som nu är tan­ken bakom för­sla­get att ska­pa ett in­ci­ta­ment att lä­ra sig språ­ket. I för­läng­ning­en hand­lar det även om en för­änd­rad syn på med­bor­gar­ska­pet. Den som har ett svenskt pass ska i Liberalernas Sve­ri­ge kun­na ta­la svens­ka.

Mo­de­ra­ter­na och Sve­ri­ge­de­mo­kra­ter­na har ock­så ta­git ställ­ning för språk­tes­ter‍ för med­bor­gar­skap. Mo­de­ra­ter­na an­ser att kra­vet bör va­ra ”grund‍läg­gan­de kun‍ ska­per”‍i svens­ka.

Fem riks­dags­par­ti­er – So­ci­al­de­mo‍ kra­tern a, Krist­de­mo­kra­ter­na, Mil­jö‍ par­ti­et, Cen­tern och Väns­ter­par­ti­et – sä­ger i dags­lä­get nej till språk­tes­ter för med­bor­gar­skap. So­ci­al de mo‍ kra­tern a vill dock skär­pa språk­kra­ven på asyl‍ sö­kan­de och ny­an­län­da, men ta­lar om

språk­plikt. För­sla­get går ut på att gö­ra det ob­li­ga­to­riskt att del­ta i un­der­vis­ning‍ i svens­ka. Den som skol­kar mis­ter rät­ten till­för‍ sörj n in g s stöd. Ett lik­nan­de för‍ slag har lagts av Krist­de­mo­kra­ter­na. Cen­tern vill i stäl­let in­fö­ra ett in­teg­ra­tions­år med in­ten­siv‍ un­der­vis­ning i svens­ka.

OM DEN RIKS­DAG som väljs den 9 sep­tem­ber vill dri­va frå­gan om språk‍ tes­ter i nå­gon form, finns allt­så vis­sa för­ut­sätt­ning­ar för att få ige­nom‍ett så­dant för­slag. De tre par­ti­er som ser ut att bli störst–So­ci­al de mo‍ kra­tern a, Mo­de­ra­ter­na och Sve­ri­ge de mo‍ kra­tern a – vill på oli­ka sätt skär­pa språk­kra­ven.

Men det finns inga ve­ten­skap­li­ga be‍ vis för att just språk­tes­ter fak­tiskt skul­le re­sul­te­ra i bätt­re in­teg­ra­tion.

– Jag har in­te sett nå­got som pe­kar i rikt­ning mot att språk­tes­ter skul­le va­ra gynn­samt för ut­veck­ling av språk­kun­ska­per, sä­ger Mats Myr­berg, pro­fes­sor eme­ri­tus i spe­ci­al­pe­da­go­gik vid Stock­holms uni­ver­si­tet.

Han har stu­de­rat skill­na­der i språk‍ kun­ska­per mel­lan oli­ka grup­per i Sve­ri­ge, och be­fa­rar att språk­tes­ter sna­ra­re skul­le bli ett hin­der än ett hjälp­me­del. Den som verk­li­gen vill främ­ja in­teg­ra­tio­nen bör i stäl­let se till så att det finns ar­be­ten.

– Re­cep­tet är att få in ny­an­län­da på jobb som stäl­ler krav på språk, och i det här fal­let på ar­bets­plat­ser där det ta­las svens­ka. Den ut­slags­gi­van­de fak­torn är när man bör­jar byg­ga so­ci­a­la re­la­tio­ner med hjälp av an­komst­lan­dets språk, sä­ger han.

I MÅNGA AND­RA län­der finns oli­ka ty­per av språk­tes­ter kopp­la­de till med‍ bor­gar­skap. Två län­der som stäl­ler höga krav är Dan­mark och Ne­der­län­der­na. Ge­men­samt för språk­tes­ter­na där är att de har in­förts med ar­gu­men­tet att de gyn­nar in­teg­ra­tio­nen. Men det finns inga be­lägg för att in­teg­ra­tio­nen på grund av språk­tes­ter­na skul­le va­ra mer fram­gångs­rik i des­sa län­der än i Sve­ri­ge.‍och i boken Språk­po­li­tik skri­ver Ol­le Jo­sep­h­son, pro­fes­sor i nor­dis­ka språk vid Stock­holms uni­ver­si­tet, att det kan fin­nas and­ra mo­tiv: språk‍ tes­ter­na har gjort det svå­ra­re att bli med­bor­ga­re i ett land som Ne­der­län­der­na, och i prak­ti­ken blir tes­ter­na där­för ett sätt att be­grän­sa in­vand­ring­en.

Ett pro­blem som fors­ka­re ställs in­för är dock att det är myc­ket svårt att stu­de­ra‍ sam­ban­det mel­lan språk­tes­ter och in­teg­ra­tion. Att iso­le­ra språk‍tes­ter­na från and­ra in­ver­kan­de fak­to­rer är i det när­mas­te omöj­ligt. Dess­utom skif­tar kun­skaps­kra­ven mel­lan oli­ka län­der. I USA, som ock­så har språk­tes­ter för med­bor­gar‍skap, räc­ker det med att kun­na nam­nen på någ­ra pre­si­den­ter och helg­da­gar samt ett fem­ti­o­tal van­li­ga eng­els­ka ord. Det rör sig allt­så sna­rast om sym­bo­lis­ka kun­ska­per som ska un­der­stry­ka en sam­häl­le­lig ge­men­skap. I Dan­mark och Ne­der­län­der­na är det där‍ emot tuf­fa­re. Där mot­sva­rar språk­kra­ven den ni­vå där en mo­dersmål­sta­la­re be‍ fin­ner sig ef­ter att ha gått ut hög­sta­di­et.

”Re­cep­tet är att få in ny­an­län­da på jobb som stäl­ler krav på språk”

DE PAR­TI­ER SOM vill in­fö­ra språk‍ tes­ter i Sve­ri­ge ta­lar om sträng­a­re

”Den po­li­tis­ka värl­den och for­skar­värl­den har svårt att

kom­ma i kon­takt”

krav än de som ställs i USA. Sve­ri­ge‍ de­mo­kra­ter­na har in­te pre­ci­se­rat nå­gon kun­skaps­ni­vå. Li­be­ral‍er­na och Mo­de‍ ra­ter­na an­ser att kun­ska­per­na un­ge­fär‍ ska mot­sva­ra den ni­vå som krävs på Is­land i dag.

Det is­länds­ka språk­testet be­står av fy­ra de­lar. Det går ut på att skri­va en vy‍ kort­s­lång text, att fö­ra en en­kel dis­kus‍ si­on, att för­stå ett var­dag­ligt sam­tal och att lä­sa en enkla­re text.

Den som gör pro­vet har i re­gel läst is­länds­ka i 240 tim­mar. Språk­testet är nöd­vän­digt för med­bor­gar­skap, men un­dan­tag görs ex­em­pel­vis för per­so­ner som kom­mer till lan­det i hög ål­der. Lik­nan­de un­dan­tag i Sve­ri­ge fö­re­slår bå­de Li­be­ra­ler­na och Mo­de­ra­ter­na.

LÄS FÖRSTÅELSEDELEN PÅ Is­land be­står av en kort text och ett an­tal frå­gor som ska be­sva­ras. Så här kan det se ut: María er frá Spá­ni. Hún er búin að ve­ra á Ís­landi í tólf ár. Hvað he­fur María ve­rið lengi á Ís­landi? A. 10 ár B. 12 ár C. 15 ár D. 20 ár* Testet ges två gång­er om året. Om­kring 90 pro­cent bru­kar kla­ra det. Den som får un­der­känt kan skri­va pro­vet igen.

Ett lik­nan­de test skul­le allt­så kun­na bli verk­lig­het i Sve­ri­ge. Även om det sak­nas kopp­ling­ar mel­lan språk­tes­ter och in­teg­ra­tion nämns i de­bat­ten and­ra ar­gu­ment för att in­fö­ra språk­test.

Li­be­ra­ler­na vill stär­ka med­bor­gar‍ ska­pets sta­tus. Språk­kra­vet är en­ligt par­ti­et ”en vik­tig sym­bol för prin­ci­pen om att i ett sam­häl­le ska al­la kun­na kom­mu­ni­ce­ra med varand­ra”. Lik­nan­de skäl fram­förs av Mo­de­ra­ter­na. Par­ti­et vill tyd­lig­gö­ra sam­ban­det mel­lan språk och med­bor­gar­skap, ef­tersom den som ta­lar svens­ka ”kän­ner sam­hö­rig­het med Sve­ri­ge”. Sve­ri­ge­de­mo­kra­ter­na, å sin si­da, an­ser att det ska krä­vas god­känt på så­väl språk- som sam­hälls­kun­skaps‍ tes­ter för att få med­bor­gar­skap.

MÅNGA FORS­KA­RE TROR dä­re­mot att språk­tes­ter ris­ke­rar att mot­ver­ka sitt syf­te. Män­ni­skor som kom­mer till Sve­ri­ge har myc­ket oli­ka för­ut­sätt­ning­ar för att lyc­kas. Vis­sa är hög­ut­bil­da­de och ta­lar språk som är nä­ra släkt med svens­ka. And­ra har in­te ens fått möj­lig‍ het att lä­ra sig att lä­sa och skri­va på mo­ders­må­let.

– För många som har kort el­ler brist­fäl­lig ut­bild­nings­bak­grund kan ett for­mellt språk­test fram­stå som ett oö­ver­stig­ligt hin­der för med­bor­gar‍ skap. Det­ta ef­tersom de­ras väg mot en fast­ställd fär­dig­hets­ni­vå är så myc­ket läng­re och mer mö­do­sam än för and­ra med mer gynn­sam­ma för­ut­sätt­ning­ar. Då är det lätt att ge upp och miss­trös­ta, sä­ger Ing­er Lind­berg, pro­fes­sor eme‍ ri­tus i två­språ­kig­het vid Stock­holms uni­ver­si­tet.

Men det finns fler frå­ge­tec­ken. Ett så­dant är själ­va provsi­tu­a­tio­nen. Lena Ek­berg, pro­fes­sor i nor­dis­ka språk vid Lunds uni­ver­si­tet, tror där­för att det är omöj­ligt att ut­veck­la ett test som ger al­la del­ta­ga­re sam­ma för­ut­sätt­ning­ar att lyc­kas.

– Det hand­lar in­te ba­ra om att man har oli­ka ut­bild­nings­bak­grund och att man är oli­ka van vid att lä­ra sig språk. Det hand­lar ock­så om vil­ka för­ut­sätt‍ ning­ar man har för att kla­ra en test‍ si­tu­a­tion, sä­ger hon.

För den som ald­rig ti­di­ga­re har skri­vit ett prov kan si­tu­a­tio­nen bli svår att för­stå och be­härs­ka. Sam­ti­digt kan för‍ vänt­ning­ar­na och kra­ven ska­pa stress. Lena Ek­berg an­ser att det vo­re bätt­re att i stäl­let sat­sa på att ut­veck­la un­der­vis‍ ning­en i svens­ka för in­vand­ra­re, sfi.

– Man mås­te skil­ja mel­lan tes­ter och god un­der­vis­ning. Tes­ter­na i sig för‍ bätt­rar in­te in­teg­ra­tio­nen. Man an­ty­der ock­så att de som kom­mer hit be­hö­ver en pis­ka, ef­tersom de­ras mo­ti­va­tion för att lä­ra sig svens­ka in­te räc­ker till.

Från po­li­tiskt håll har det ibland ta­lats om att läg­ga ner sfi. Ett ar­gu­ment har va­rit att un­der­vis­ning­en fun­ge­rar så då­ligt att den in­te gör nå­gon nyt­ta. Tom­ma­so‍mi­la­ni, pro­fes­sor i fler‍språ­kig‍ het vid Gö­te­borgs uni­ver‍si­tet, hål­ler med om att det finns bris­ter i sfi. Men prin­ci‍ per­na för da­gens sy­stem tyc­ker‍han är bra. Un­der­vis­ning­en be­hö­ver‍för­bätt­ras i stäl­let för att av­veck­las.‍

– Sve­ri­ge har ett väl­digt bra sy­stem nu. Som spr­å­kla­gen tyd­ligt sä­ger är sta­tens an­svar att ge ”var och en som är bo­satt i Sve­ri­ge möj­lig­het att lä­ra sig, ut­veck­la och an­vän­da svens­ka”. Möj­lig‍ he­ter­na finns, men pro­ble­met lig­ger i att sfi har va­ri­e­ran­de kva­li­tet be­ro­en­de på vem som an­ord­nar ut­bild­ning­en. Bätt­re och jäm­na­re kva­li­tet på sfi – som mö­ter stu­den­ter­nas väl­digt oli­ka be­hov – är det som krävs för att mi­gran­ter­na ska va­ra fram­gångs­ri­ka i sin in­lär­ning av svens­ka, sä­ger han.

SEXTON ÅR HAR gått se­dan Folk‍ par­ti­et lan­se­ra­de för­sla­get om språk­test för med­bor­gar­skap. Un­der den­na tid har ar­gu­men­ta­tio­nen del­vis för­änd­rats.‍ I dag ta­las det mer om kun­ska­per i svens­ka som ett slags sym­bol för am­bi‍ ti­o­nen att bli in­te­gre­rad i sam­häl­let. Det är fär­re po­li­ti­ker‍som be­skri­ver språk‍ test som ett verk­tyg som i sig ger bätt­re kun‍ska­per i svens­ka. I stäl­let be­trak­tas språk­kun­ska­per som nå­got som kan för‍ vän­tas av den som vill bli med­bor­ga­re.

Po­li­ti­ker, väljare och fors­ka­re är åt­minsto­ne över­ens om en sak: språk‍ kun­ska­per­nas be­ty­del­se för in­teg­ra­tio‍ nen är in­te ifrå­ga­satt. En­ligt en un­der‍ sök­ning gjord av De­mo­s­kop är det 61 pro­cent av svens­kar­na som an­ser att grund­läg­gan­de språk­kun­ska­per är den vik­ti­gas­te fak­torn för att kun­na in­te‍ gre­ras i ett nytt land.

Mats Myr­berg för­vå­nas över att frå­gan om språk­tes­ter stän­digt får ny ak­tu­a­li­tet. Att ve­ten­skap­li­ga be­vis för me­to­dens ef­fek­ti­vi­tet sak­nas tycks in­te be­kym­ra de po­li­ti­ker som dri­ver frå­gan – trots att fors­ka­re‍länge har sagt att det in­te finns nå­got sam­band mel­lan lyc­kad in­teg­ra­tion och språk­tes­ter.

– Den po­li­tis­ka värl­den och fors­kar‍ värl­den har svårt att kom­ma i kon­takt, sä­ger Mats Myr­berg. *Maria är från Spa­ni­en. Hon har va­rit bo­satt på Is­land i tolv år. Hur länge har Maria va­rit bo­satt på Is­land? A. 10 år B. 12 år C. 15 år D. 20 år

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.