Upp­rop mot eng­els­ka lånord

Språktidningen - - Läsvärt - – An­ders Svens­son

VÄL­KOM­NA OCH PLEASE COME IN Bir­git Hägg­kvist (Na­tur & kul­tur) Är eng­els­kan ett re­ellt hot mot svens­kan? El­ler är in­lå­na­de ord och fra­ser ba­ra språk‍ li­ga skryt­fe­nor som vi­sar att eng­els­kan i dag har sam­ma sta­tus som tys­kan, frans­kan och la­ti­net ti­di­ga­re har haft i Sve­ri­ge? Och be­ty­der det att vi över­ger eng­els­kan så snart det dy­ker upp nå­got som känns li­te (ur­säk­ta) coo­la­re? Kan det kans­ke bli ki­ne­sis­ka, spans­ka,‍ja­pans­ka el­ler ara‍ bis­ka som knac­kar på dör­ren näs­ta gång?

Det är många som just nu fun­de­rar på om eng­els­kans in­fly­tan­de i dag ba­ra är en till­fäl­lig för­äls­kel­se el­ler de förs­ta ste­gen mot svens­kans‍ un­der­gång. För­fat­ta­ren Bir­git Hägg­kvist be­fa­rar att den dig­ra flo­ran av eng­els­ka lånord är ett tec­ken på en ge­nom‍gri­pan­de för­änd­ring. Väl­kom­na och please come in är när­mast en strids­skrift. Hon häv­dar att en över­slä­tan­de at­ti­tyd gente­mot eng­els­ka lån in­ne­bär att full­go­da svens­ka ord och ut­tryck trängs un­dan. I bo­ken lis­tar hon mäng­der av ex­em­pel på vad hon be­skri­ver som onö­dig eng­els­ka.

Jour­na­lis­ter pe­kas av Bir­git Hägg­kvist ut som en yr­kes­grupp som i prak­ti­ken fun­ge­rar som dörr­öpp­na­re åt eng­els­kan. Och hon an­kla­gar fors­ka­re och språk­vår­da­re för att för­sö­ka tys­ta all debatt i frå­gan.

Bir­git Hägg­kvist an­ser in­te att pro­ble­met är så en­kelt som att den som ogil­lar eng­els­ka lån kan lå­ta bli att an­vän­da dem. Ef­tersom lånor­den är så många mås­te al­la för­hål­la sig till dem. Där­för rör det sig, en­ligt Bir­git Hägg­kvist, om för­änd­ring­ar som tving­as på samt­li­ga svensk­ta­lan­de.

Visst är det eng­els­ka in‍ fly­tan­det på­tag­ligt i da­gens svens­ka. Men bo­ken ha­de mått

bra av ett vid­gat hi­sto­riskt per‍ spek­tiv. En bit in på 1940-ta­let var det fort­fa­ran­de många som oro­a­de sig för in­flö­det av tys­ka lån i svens­kan. När krigs­lyc­kan vän­de och Tysk‍ land för­lo­ra­de and­ra världs‍ kri­get tog eng­els­kan över som det mest in­fly­tel­se‍ri­ka språ­ket i vår del av världen.

Svens­kan gick in­te un­der på grund av tys­kan. Al­la de där or­den och ut­tryc­ken som lå­na­des in från den ti­dens mode‍språk för­svenska­des el­ler för­svann. In­te hel­ler kol­lap­sa­de dans­kan, nors­kan, ne­der‍länds­kan el­ler de and­ra språk som ta­la­des i län­der där tys­kan ha­de hög sta­tus. Där är det nu – pre­cis som i Sve­ri­ge – eng­els­ka lån som do­mi­ne­rar.

Är lä­get an­norlun­da i dag? Är ho­tet från eng­els­kan – på grund av språ­kets ut­bred­ning över världen – stör­re än vad det var från tys­kan? Det är frå­gor som Bir­git Hägg­kvist gär­na ha­de fått dis­ku­te­ra.

Eng­els­kan väx­er i mun­nen på da­gens svens­kar. Bir­git Hägg­kvist und­rar om det kom­mer att fin­nas plats för svens­ka ord i fram­ti­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.