Så väl­jer vi ut ny­or­den!

Språk­lig bredd är vik­tigt, skri­ver OLA KARLSSON:

Språktidningen - - Nyordlistan -

DEN HÄR NYORDSKRÖNIKAN ska till stor del hand­la om vil­ka ord vi har spa­nat på som in­te kom med i ny­ords­lis­tan 2018. Kons­tigt kanske, men de il­lu­stre­rar väl­digt väl prin­ci­per­na för ur­va­let till lis­tan.

Fram­för allt vill vi ha ord som sä­ger nå­got om sam‍ hälls­an­dan och året som gått. Så vil­ka ord är verk­li­gen 2018? Många skul­le nog sva­ra GDPR, Kul­tur­pro­fi­len,

knyt­blusupp­ror, tal­mans­run­da och son­de­rings­upp­drag. Så var­för finns in­te de med i lis­tan då? Någ­ra är sna­ra­re namn­lik­nan­de be­näm­ning­ar än ord, som just GDPR. I and­ra fall är fe­no­me­net bakom in­tres­sant, men själ­va or­det el­ler ord­bild­ning­en oin­tres­sant el­ler för be­skri­van­de, det vill sä­ga att det in­te har nå­got mer in­ne­håll än de in‍ gå­en­de ord­le­den: elspark­cy­kel och över‍

gångs­bud­get är vad de är, helt en­kelt. Ut­an­för lis­tan ham­nar ock­så ord som an­tag­li­gen är för till­fäl­li­ga, som

knyt­blusupp­ror, ’ma­ni­fes­ta­tion till stöd för Sa­ra Da­ni­us’, och 3–2–1‍lös­ning, ’Al­li­ans­re­ge­ring ut­an al­la par­ti­er’. Det gäl­ler även dem som har för få be­lägg, som

hash­taggak­ti­vism och Ama­zo­nef­fekt, ’in­ter­na­tio­nell pris­ut­jäm­ning till följd av nät­han­del’, lik­som dem som känns li­te för myc­ket som var­dag­li­ga lusti­fi­ka­tio­ner, som

ho­ti­ve­ra, ’mo­ti­ve­ra med hot’, och no­vent, ’ad­ventsmys re­dan i no­vem­ber’. I re­gel för­svin­ner även ord som re­dan an­vänds i en an­nan be­ty­del­se: pant­på­se för ’plast­på­se som åter­läm­nas mot pant’, är för­vis­so ett nytt fe­no­men, men hur av­grän­sar vi det mot den eta­ble­ra­de be­ty­del­sen ’på­se med pant­flas­kor’?

INLÅNADE ORD KAN släp­pas in om de är fre­kven­ta och det sak­nas bra svens­ka mot­sva­rig­he­ter. In­te sällan gäl­ler det ord som sprids i ny­ords­lis­tor över he­la värl­den, som te­chlash och in­cel. Men det får in­te bli för myc­ket eng­els­ka, var­för vi ploc­ka­de bort ord som deep­fa­ke, ’ma­ni­pu­le­rad nätvi­deo’, och

skip stop‍tåg, ’snabb­pen­del­tåg som in­te stan­nar vid vis­sa sta­tio­ner’. Or­den i lis­tan ska in­te hel­ler va­ra allt­för käns‍ li­ga el­ler ris­ke­ra att krän­ka nå­gon. Av det skä­let för­svann Fin­spångs­rät­te­gång, ’hö­gerex­trem fö­re­ställ­ning om rätts­pro‍ cess som ska hål­las mot på­ståd­da lands‍ för­rä­da­re ef­ter ett mak­tö­ver­ta­gan­de’.

Ovan­på allt det­ta vill vi ha bredd i gen­rer, sak­om­rå­den och oli­ka språk för lånord, lik­som i ord­klas­ser och ord­bild‍ nings­ty­per. Pro­duk­ti­va ord­led lyf­ter vi gär­na fram, som ‍plikt, ‍skam, mikro‍, noll‍

och ‍( ro)bot, men or­den ska in­te ba­ra va­ra nya sam­man­sätt­ning­ar av ord vi re­dan haft i ti­di­ga­re lis­tor. Det dis­kva­li­fi­ce­ra­de ett ord som ge­nus­ro­bot, ’verk­tyg som räk‍ nar köns­för­del­ning i me­di­e­rap­por­te­ring’.

Jo, sist men in­te minst ska or­den i en ny­ords­lis­ta för­stås in­te va­ra allt­för gam­la. På de grun­der­na sor­te­ra­de vi bort bland an­nat kul­turkris­ten, rös­tas­si­stent och

Twit­ter­di­plo­ma­ti. Men om själ­va be­grep­pet bakom or­det är gam­malt då? Nej, det gör ing­et så länge själ­va or­det är nytt. Även om vi rim­li­gen li­dit av hu­dir­ri­ta­tion mel­lan lå­ren se­dan sten­ål­dern, och det ti­di­ga­re har fö­re­kom­mit un­dan‍ skym­da var­dags­ord för det­ta, som

in­fan­te­ri­eld bland värn­plik­ti­ga, är fak­tiskt lårskav ett re­la­tivt nytt ord i svens­kan. Med det or­det har fe­no­me­net för förs­ta gång­en fått ett an­sik­te – el­ler sna­ra­re ett ömt lår – och öpp­nat dör­rar­na in­te ba­ra för att upp­märk­sam­ma pro­ble­met, ut­an ock­så för att ska­pa en ny mark­nad för pro‍ duk­ter som lårskavs­deo och lårskavs­byx­or. Och det är pre­cis så ny­ord ska fun­ge­ra! De hjäl­per oss helt en­kelt att pra­ta om så­dant vi ti­di­ga­re sak­nat rik­tigt bra ord för.

Ola Karlsson är språk­vår­da­re på Språkrå­det.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.