2018 var året när allt fler bör­ja­de kän­na flyg­skam.

He­la lis­tan över or­den som hör­des mest un­der 2018.

Språktidningen - - Intro -

aqua­fa­ba

spad från balj­väx­ter, of­tast kikär­tor, som kan an­vän­das i stäl­let för ägg­vi­ta i mat­lag­ning

Det finns en mängd oli­ka sätt att er­sät­ta ägg på ve­ganskt vis. Ett li­te ovän­tat sätt är att an­vän­da sig av spa­det från kok­ta kikär­tor på burk el­ler tet­ra. Spa­det kal­las även för aqua­fa­ba och kan vis­pas upp till ett fast skum pre­cis som ägg­vi­tor.

Ex­pres­sen 12 sep­tem­ber 2018

Kom­men­tar: Bil­dat till la­ti­nets

aqua, ’vat­ten’, och fa­ba, ’bö­na’.

be­sluts­blind­het

oför­måga att upp­täc­ka ma­ni‍pu­le­ring‍av åsik­ter och ställ‍nings­ta­gan­den

Fe­no­me­net att in­te ge­nom‍ skå­da ma­ni­pu­le­ra­de åsik­ter kal­las be­sluts­blind­het. Det be­skrevs av fors­kar­na förs­ta gång­en 2005. För­söks­per­so‍ ner fick då väl­ja vem de fann mest at­trak­tiv av två per­so­ner på fo­to­gra­fi­er – som ef­ter be­slu­tet kas­ta­des om. Få del‍ ta­ga­re upp­täck­te bluf­fen, och de ar­gu­men­te­ra­de till sy­nes ra­tio­nellt för val de ald­rig gjort.

Da­gens Ny­he­ter 7 sep­tem­ber 2018

bo­kashi

me­tod där matav­fall kom­po­ste­ras ge­nom fer­men­te­ring

Bo­kashi är ett sätt att åter‍ vin­na matav­fall och om­vand­la det till jord och göd­ning ut­an ke­mi­ka­li­er. Med hjälp av mikro­or­ga­nis­mer om­vand­las matav­fal­let till jord­för­bätt­ring som kan an­vän­das i ra­bat­ten och kök­s­lan­det.

Nya Werm­lands-tid­ning­en 17 au­gusti 2018

Kom­men­tar: In­lå­nat från ja­pans­kan.‍

cy­ber­hy­gi­en

ru­ti­ner för sund it-sä­ker­het

I dis­kus­sio­nen fram­hölls vik­ten av god cy­ber­hy­gi­en och mer och mer fram­stod be­ho­vet av en sorts cy­ber-lub­be Nord­ström som tar itu med sä­ker­hets‍ bris­ter­na i he­la sam­häl­let. Vi är duk­ti­ga på di­gi­ta­li­se­ring men in­te på It-sä­ker­het.

Nya Werm­lands-tid­ning­en 11 ju­li 2018

di­gi­fy­sisk

som kom­bi­ne­rar di­gi­tal när­va­ro och fy­sisk när­va­ro

Job­bar myc­ket med en kom­bi­na­tion av di­gi­ta­la och fy­sis­ka be­sök, det som of­ta kal­las di­gi­fy­sisk vård.

Svens­ka Dag­bla­det 14 ju­li 2018

Kom­men­tar: Te­lesko­pord bil­dat till di­gi­tal och fy­sisk.

dm:a

skic­ka di­rekt­med­de­lan­de på ex­em­pel­vis Instagram, Fa­ce­book och Twit­ter

Blev skitskraj när en föl­ja­re dm:ade att hen­nes bror­sas son in­te fått rätt di­a­gnos och bli­vit blind på ena ögat.

Per­son­lig blogg 26 sep­tem­ber 2018

Kom­men­tar: In­lå­nat från eng­el‍ skans dm, som är en ini­ti­al‍ för­kort­ning av direct mes­sage.

e-kro­na

fö­re­sla­gen di­gi­tal central­banksva­lu­ta som all­män­he­ten ska kun­na hand­la med som ett kom­ple­ment till kon­tan­ter

En e-kro­na är en elektro­nisk‍ va­lu­ta som, om den blir verk­lig­het, ska ska­pas av Riks‍ban­ken. Svens­kar­na ska kun­na sät­ta in si­na e-kro­nor på ett kon­to hos Riks­ban­ken i stäl­let för att ha si­na peng­ar på ett kon­to hos en pri­vat bank.

Svens­ka Dag­bla­det 5 no­vem­ber 2018

Kom­men­tar: Di­gi­tal kro­na an­vänds i sam­ma be­ty­del­se.

ex­plai­ner

kort film el­ler bild­se­kvens som för­kla­rar ett visst ske­en­de och som vi­sas på nä­tet

Em­ma Frans, pri­sad ve­ten‍ skaps­skri­bent och fors­ka­re från Uppsa­la, går till SVT Ny­he­ter för att job­ba med kor­ta för­kla­ran­de vi­de­oklipp om ve­ten­skap, så kal­la­de ex­plai­ners.

Upsa­la Nya Tid­ning 26 maj 2018

flos­sa

ut­fö­ra dans­rö­rel­se där ra­ka ar­mar svängs från si­da till si­da sam­ti­digt som höf­ter­na svängs från si­da till si­da

Sko­lan har in­fört mu­sikras­ter och när fri­tidspe­da­gog Ab­di Hus­se­in frå­gar ele­ver­na vem som kan flos­sa bäst förvand‍ la­des skol­går­den till nå­got som mer lik­nar en scen ur en mu­sikal­film.

Sö­der­man­lands Ny­he­ter 8 sep­tem­ber 2018

Kom­men­tar: Av eng­els­kans

floss, ’an­vän­da tand­tråd’. Rö­rel­ser­na‍i dan­sen på­min­ner om de rö­rel­ser som görs vid an­vänd­ning av tand­tråd.

flyg­skam

käns­la av att det ur mil­jö‍ syn­punkt är en för­kast­lig hand‍ling att fly­ga

Årets val vän­tas kret­sa myc­ket kring brott och straff. Men mil­jö- och kli­mat­frå­gor­na bubb­lar. Die­sel­ga­te är ett fak­tum och be­grep­pet flyg­skam, att skäm­mas‍ för att fly­ga, har gjort en­tré.

Svens­ka Dag­bla­det 14 mars 2018

för­papp­ring

or­ga­ni­sa­tions­kul­tur där det stän­digt ställs krav på do­ku­men­ta­tion

För­papp­ring in­ne­bär att var­je del av verk­lig­he­ten ska speglas i nå­gon typ av pap­per för att vi ska ha kon­troll över den. När man tän­ker sig att man ska mä­ta, räk­na och kon­trol­le­ra allt, och all­ra helst ge­nom ex­cel-ark, så mis­sar man att verk­lig‍he­ten är oänd­lig, och oänd­ligt kom­plex.

Skol­värl­den 2 ok­to­ber 2018 Kom­men­tar: Be­grep­pet lan­se­ra­des av språk­ve­ta­ren Jo­han Hofven­dahl. Det fick un­der 2018 stor sprid­ning ge­nom fi­lo­so­fen Jon­na Bor­ne‍marks bok Det omät­ba­ras re­näs­sans.

gal–tan-ska­la

ska­la där po­li­tis­ka par­ti­er de­las in ef­ter oli­ka vär­de­rings­pa­ra­met­rar

I SVT:S ut­fråg­ning av par­ti‍ le­dar­na ser vi hur kon­flik­ten mel­lan hö­ger och väns­ter har kom­plet­te­rats med gal–tan-ska­lan: grönt, al­ter­na­tivt, li­ber‍ta­ri­anskt mot tra­di­tio­nellt, auk­to­ri­tärt, na­tio­na­lis­tiskt.

Svens­ka Dag­bla­det 5 sep­tem­ber 2018

Kom­men­tar: Gal–tan

ska­lan bör‍ ja­de an­vän­das inom stats­ve­ten‍ skap­lig forsk­ning 1999. Be­grep­pet

gal–tan myn­ta­des 2002. Det är en bok­stavs‍för­kort­ning bil­dad till eng­els­kans green, al­ter­na‍ ti­ve, li­ber­ta­ri­an och tra­di­tio‍ nal, aut­ho­ri­ta­ri­an, na­tio­na­list. Be­grep­pet har nu bli­vit van­ligt även i all­män­språ­ket.

Mil­jö‍ de­bat­ten gav upp­hov till or­det‍ flyg­skam. Do­ku­men‍ ta­tions­hy­ste­ri an­vänds i sam­ma be­ty­del­se som

för­papp­ring. Be­grep­pet

gal–tan lan­se­ra­des av stats­ve­tar­na Lis­bet Hoog­he, Ga­ry Marks och Ca­ro­le

J Wil­son.

Fe­no­me­net‍ in­cel ‍ham­na­de ‍ i fo­kus ef­ter fle­ra vålds­dåd ut­för­da av per­so­ner‍med kopp­ling­ar till

rö­rel­sen.

gensax

tek­nik för att mo­di­fi­e­ra arvs­mas­sa

Tack va­re gensax­en har det bli­vit en­kelt att för­änd­ra en gen i cel­ler från en pa­ti­ent. Kli­nis­ka fors­ka­re od­lar så­da­na gen­för­änd­ra­de cel­ler i prov­rör och spru­tar se­dan in dem i pa­ti­en­ter som ex­pe­ri­men­tel­la be­hand­ling­ar.

Forsk­ning & Fram­steg 11 ju­ni 2018

in­cel

per­son i ofri­vil­ligt ce­li­bat som an­ser sig sex­u­ellt oattrak­tiv på grund av rå­dan­de sam­hälls­vär­de­ring­ar

Knappt har man lärt sig glo­san – in­cel, av eng­els­kans ”in­volun­ta­ry ce­li­ba­cy”, an‍ vänds om fram­för allt män som le­ver i ofri­vil­ligt ce­li­bat och som till följd av det­ta fan­ti­se­rar om, el­ler för­verk‍ li­gar, våld och hat mot kvin­nor som ett slags hämnd – för­rän fe­no­me­net får ge­stalt­ning i skön­lit­te­ra­tu­rens djup‍ lo­dan­de form.

Svens­ka Dag­bla­det 8 sep­tem­ber 2018

Kom­men­tar: In­cel an­vänds of­ta om en rö­rel­se som främst be­står av unga män och som på nä­tet ger ut­tryck för fi­ent­lig‍ het rik­tad mot sex­u­ellt ak­ti­va per­so­ner.

in­trycks­sa­ne­ra

ta bort så­dant som ris­ke­rar att stö­ra kon­cent­ra­tions‍ för­må­gan

Fram till 2020 ska Norr­täl­je kom­mun se över lo­ka­ler­na på si­na 25 sko­lor och 31 för‍sko­lor för att an­pas­sa dem bätt­re ef­ter‍barn med ADHD och au­tism.‍ex­em­pel‍vis ska klass­rum gå att skär­ma av och väg­gar­na ska ”in­trycks‍ sa­ne­ras”. Det hand­lar helt en­kelt om att ta bort en del teck­ning­ar och in­for­ma­tion som slu­kar ener­gi från in­tryck­s­käns­li­ga ele­ver.

Sve­ri­ges Ra­dio 19 feb­ru­a­ri 2018

lårskav

hu­dir­ri­ta­tion mel­lan lå­ren

Man kan kö­pa cy­kel­byx­or, pud­ra lå­ren el­ler kö­pa spe­ci­el­la pro­duk­ter för att mins­ka lårska­vet. Väs­ter­viks-tid­ning­en 13 ju­li 2018

man­dat­ping­is

röst­räk­ning där små för­änd‍ring­ar gör att man­dat stud­sar mel­lan‍oli­ka par­ti­er

Ef­tersom det är så jämnt i slut­räk­ning­en av rös­ter­na så åk­te en‍ ligt ny­hets­rap­por­te­ring­en på ons­da­gen man­dat fram och till­ba­ka. ”Man­dat­ping­is” kal­la­des‍det fyn­digt för.

Öst­ra Små­land 13 sep­tem­ber 2018

menscer­ti­fi­e­ra

sä­ker­stäl­la el­ler in­ty­ga att det tas hän­syn till kvin­nors men­stru­a­tion på bland an­nat ar­bets­plat­ser

Helt klart bor­de ar­bets­gi­var­na se över pa­us­ti­der­na så att det finns tid att by­ta mens­skydd. De bor­de se till att det finns to­a­let­ter vi kan an­vän­da vid slut‍håll­plat­ser­na. Det skul­le va­ra in‍ tres­sant att se hur man skul­le‍kun­na menscer­ti­fi­e­ra inom buss, läng­re pa­us för kvin­na med mens, mens‍ kop­par till jul­klapp, menstill‍ be­hör på to­a­let­ter­na? Kom­mu­nal­ar­be­ta­ren 23 ok­to­ber 2018

mikroo­tro­het

det att svi­ka en part­ner som lo­vats tro­het, men där sve­ket be­trak­tas som mind­re all­var­ligt än en sex­u­ell re­la­tion med en an­nan per­son

Plöts­ligt har al­la bör­jat pra­ta om mikroo­tro­het, svek mot ens part­ner som är av det mind­re sla­get. Många av dem sker i so­ci­a­la me­di­er.

Metro 9 maj 2018

nå­gon­stan­sa­re och varsom­hel­sta­re

per­son som har re­spek­ti­ve sak­nar stark för­ank­ring till en viss plats

Det finns en bild av att SDväl­ja­ren är en ”nå­gon­stan­sa­re” som sö­ker till­hö­rig­het i det lo­ka­la och vär­de­sät­ter röt­ter till skill­nad från de ur­ba­na

Un­der röst­räk­ning­en i va­let kal­la­des‍ man­dat som stud­sa­de fram och till

ba­ka för ping­is‍ man­dat.

”varsom­hel­s­tar­na” som le­ver ut­an nå­gon stör­re kopp­ling till sin plats.

Ba­ro­me­tern 14 sep­tem­ber 2018 Kom­men­tar: Bil­da­de ut­i­från jour­na­lis­ten Da­vid Good­harts ut­tryck any­whe­res och so­me‍ whe­res, som lan­se­ra­des i boken

The ro­ad to so­mewhe­re ( 2017).

nollav­fall

strä­van att in­te pro­du­ce­ra nå­got av­fall som in­te kan åter­vin­nas el­ler kom­po­ste­ras

Här hand­lar det om håll­bar­het och hur man kan nå nollav­fall i pro­duk­tio­nen och helt en­kelt bli grö­na­re som pro­du­cent.

Nord Em­bal­lage 14 sep­tem­ber 2017 Kom­men­tar: Skrivs of­ta noll

av­fall. Även noll skräp an­vänds för sam­ma fe­no­men. Bil­dat till eng­els­kans zero was­te.

nät­lä­ka­re

di­gi­tal tjänst där di­a­gno­ser ställs av lä­ka­re som har kon­takt med pa­ti­en­ter­na över nä­tet

När vård­vals­sy­ste­met för förs­ta gång­en ut­vär­de­ra­des kon­sta­te­ra­des ex­akt sam­ma ut­fall som sy­ste­met med nät­lä­ka­re fört med sig: Ge­nom att kon­cen­tre­ra sig på att loc­ka till sig pa­ti­en­ter som in­te har så sto­ra vård­be­hov har de med störst vård­be­hov fått säm­re hjälp än de an­nars fått.

Folk­bla­det Väs­ter­bot­ten 13 ok­to­ber 2018

Kom­men­tar: Or­det nät­lä­ka­re kan även an­vän­das om en­skil­da lä­ka­re. Även webb­lä­ka­re och

mo­billä­ka­re an­vänds bå­de om tjäns­ter­na och om en­skil­da lä­ka­re.

py­ra­mid­mat­ta

mat­ta täckt av upp­stic­kan­de py­ra­mid­for­mer i gum­mi som pla­ce­ras vid järn­vägs­spår för att för­hind­ra att per­so­ner ge­nar över spår­om­rå­det

Bland de åt­gär­der Tra­fik‍ ver­ket job­bar med finns för­stärk­ta stäng­sel som är svå­ra­re att klip­pa upp, mer ka­me­raö­ver­vak­ning och höj­da bö­tes­be­lopp för den som be­trä­der spår­om­rå­den från 1 500 till 3 000 kro­nor. Man tes­tar även så kal­la­de‍ py­ra­mid‍mat­tor – sto­ra gum­mi‍mat­tor med de­ci­me­ter‍ höga py­ra­mi­der som är svå­ra att ta sig över. Mat­tor­na läggs ut i om­rå­den där det är van­ligt att folk kor­sar spå­ren.

Eskilstu­na-ku­ri­ren 21 ju­ni 2018

själ­vop­ti­me­ring

strä­van ef­ter att upp­nå störs­ta möj­li­ga för­bätt­ring

Trä­nings­ut­ö­va­re som läg­ger stort fo­kus på sin själ­vop­ti­me‍ ring kan se ner på män­ni­skor som in­te gör det. På så sätt för‍ knip­pas fy­sisk sta­tus fel­ak­tigt med en män­niskas vär­de.

Hal­lands-pos­ten 12 april 2018

språk­plikt

krav på asyl­sö­kan­de att del­ta i un­der­vis­ning i svens­ka

Var­ken C, M, KD el­ler S har nå­got för­slag om språk­test för att få med­bor­gar­skap. Där‍emot vill S in­fö­ra en språk‍ plikt som in­ne­bär att det blir

ob­li­ga­to­riskt för asyl‍sö­kan­de att del­ta i språk­trä­ning. Plik‍ ten kopp­las till för­sörj­ning;‍ från­va­ro kan in­ne­bä­ra att da­ger­sätt­ning­en dras in för den asyl­sö­kan­de och för­sörj‍ nings­stöd ne­kas till den som in­te del­tar i SFI el­ler an­nan språk­trä­ning.

Svens­ka Dag­bla­det 22 au­gusti 2018

spår­pix­el

da­tor­pro­gram som kart­läg­ger hur an­vän­da­re sur­far på nä­tet

Fa­ce­book sam­ar­be­tar med and­ra fö­re­tag om att spå­ra vad vi gör på nä­tet. Ja, du vet – om du be­sö­ker en hem­si­da som säl­jer snö­skyff­lar så ser du plöts­ligt an­non­ser för snö­skyff­lar på Fa­ce­book. Det här gör Fa­ce­book ge­nom att läg­ga ett li­tet spi­on­pro­gram på and­ra hem­si­dor. De kal­las spår­pix­lar.

Sve­ri­ges Ra­dio 2 maj 2018

stöd­djur

djur som an­vänds för att ge emo­tio­nellt stöd vid bland an­nat‍re­sor

I USA kan man få till­stånd att ta med ett stöd‍ djur på fly­get, om man li­der av flyg­räds­la. An­ta­let stöd­djurs‍flyg­ning­ar ökar myc­ket. Det var över 70 000 för­ra året. Men det är in­te al­la an­sök‍ ning­ar som god­känns. Ny­li­gen be­gär­de en man att få fly­ga med sin på‍få­gel, men han fick nej. Även en igel­kott har un­der­känts som stöd­djur.

Da­gens Ny­he­ter 10 feb­ru­a­ri 2018

Kom­men­tar: Jäm­för eng­els­kans

emo­tio­nal sup­port ani­mal.

swish­jour­na­list

jour­na­list som fi­nan­si­e­rar sin verk­sam­het ge­nom bi­drag som sam­las in ge­nom ap­pen Swish

Det finns idag en upp­sjö av ak­tö­rer som upp­ma­nar si­na föl­ja­re och sin publik att spons­ra de­ras ar­be­te ge­nom do­na­tio­ner. Allt ifrån en­skil­da jour­na­lis­ter och opi­ni­ons‍ bil­da­re till re­dak­tio­ner hit­tar fi­nan­sie­ring så­här och ”swish‍ jour­na­list” har bli­vit ett eget be­grepp.

Sve­ri­ges Ra­dio 12 ok­to­ber 2018

te­chlash

re­ak­tion mot sto­ra fö­re­tags do­mi­nans på in­ter­net och mot tek­no­lo­gins sto­ra be­ty­del­se i var­dags­li­vet

Få sa­ker är mer all­mängil­ti­ga i dag än att ut­tryc­ka miss­nö­je och oro över tek­no­lo­gins po­si‍ ti­on i var­da­gen och tek­no­lo­gi‍ jät­tar­nas miss­bruk av sin makt. ”Te­chlash” är ett av de ord som mest präg‍ lat de­bat­ten vå­ren 2018.

Da­gens Ny­he­ter 4 ju­ni 2018

VAR

sy­stem för vi­deo­gransk­ning i fot­boll

Jag är en tro­gen för­sva­ra­re av VAR och jag tyc­ker att det bor­de‍ha an­vänts i dag. När det är ett up­pen­bart miss­tag och al­la sä­ger att det in­te bor­de ha dömts straff så bor­de VAR ha in­gri­pit el­ler åt­minsto­ne‍ha sagt till do­ma‍ ren att tit­ta på in­ci­den­ten igen.

Af­ton­bla­det 3 no­vem­ber 2018

Kom­men­tar: Av eng­els­kans

vi­deo as­si­stant re­fe­ree.

väl­färds­brott

brott som går ut på att ut­nytt­ja bi­drags­sy­stem

Damm­luc­kor­na har allt­för of­ta öpp­nat sig för al­le­han­da väl­färds­brott. Vi är väl många som har för­und­rats över fiff­let när det gäl­ler de vik­ti­ga stöd‍ funk­tio­ner­na för män­ni­skor med funk­tions­ned­sätt­ning­ar, ar­bets‍lös­hets­stöd el­ler bo­stads‍bi­drag. Och vad som kanske är vär­re än allt, att nai‍ vi­tet och bris­tan­de kon­trol­ler öpp­nat upp för oli­ka for­mer av or­ga­ni­se­rad kri­mi­na­li­tet.

Öst­gö­ta Cor­re­spon­den­ten 9 maj 2018

wha­ta­bou­tism

ar­gu­men­ta­tions­tek­nik som går ut på att be­mö­ta kri­tik mot en viss fö­re­te­el­se med att jäm­fö­ra den med en an­nan fö­re­te­el­se

Med den­na film vill SD vi­sa att man är av sam­ma skrot och korn som de öv­ri­ga par­ti‍ er­na. Ett slags wha­ta­bou­tism: kri­tik mot en själv av­fär­das ge­nom att jäm­fö­ra sig med nå­got mot­sva­ran­de ne­ga­tivt hos den som kri­ti­se­rar.

Nya Werm­lands-tid­ning­en 16 au­gusti 2018

Te­chlash‍ är bil­dat till te­ch­no­lo­gy och back­lash, ’ mot‍ re­ak­tion, bak

slag’.

Van­li­ga

väl­färds­brott är fusk med oli­ka

slags bi­drag.

Fo­to: Be­a­trice Lund­borg/tt. Il­lust­ra­tion: Gustaf Öhr­nell Hjal­mars, Jens Mag­nus­son

På eng­els­ka ta­las det omcy­ber hy­gi­e­ne.

Allt fler kom­mu­nerin­trycks­sa­ne­rarsko­lor.

Nollav­fall‍är en prin­cip där må­let‍är att in­te pro­du­ce­ranå­got‍skräp.

För­sla­get omspråk­plikt går ut på att sfi-skol­ka­re blir ut­an för‍sörj‍nings­stöd.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.