Bro­byg­ga­re. Me­ta­fo­rer är av­gö­ran­de för län­ders re­la­tio­ner till varand­ra.

Po­li­ti­kens me­ta­fo­rer av­slö­jar hur sta­ter ser på varand­ra.

Språktidningen - - Intro - Av CHRISTER JÖNSSON Il­lust­ra­tion EM­MA HANQUIST

I in­ter­na­tio­nell po­li­tik tän­ker vi of­ta på sta­ter som per­so­ner. De kan växa el­ler förtvi­na, ha vän­ner el­ler fi­en­der. Sta­ten kan ock­så lik­nas‍vid ett hem, dit folk kan bju­das in

– el­ler stäng­as ute.

STA­TEN SOM PER­SON är en do­mi­ne­ran­de och grund‍ läg­gan­de me­ta­for – nå­got som in­ne­bär att vi upp­fat­tar och för­står ett slags fö­re‍ te­el­se i ter­mer av en an­nan sorts fö­re­te­el­se. Sta­ter­na be­skrivs som med­lem­mar i världs‍ sam­fun­det. De upp­rätt­hål­ler re­la­tio­ner med and­ra sta­ter, som be­trak­tas som vän­ner, fi­en­der, gran­nar, bunds­för­van­ter, li­ka­sin­na­de – ja, i världs­sam­fun­det finns det till och med

pa­ria och gangst­rar. Sta­ter till­skrivs oli­ka per­son­lig­he­ter – de kan va­ra på­lit­li­ga el­ler opå­lit­li­ga, ag­gres­si­va el­ler fred­li­ga, vil­je­star­ka el­ler obe­slut­sam­ma, sta­bi­la el­ler pa­ra­noi­da, sam­ar­bets­vil­li­ga el­ler mot­strä­vi­ga och så vi­da­re. Sta­ter strä­var ef­ter obe­ro­en­de, makt och pre­stige – och är må­na om sitt ryk­te.

Om sta­ten är en per­son, så har den ock­så en kropp! Bo­dy po­li­tic är till ex­em­pel ett van­ligt ang­lo­sax­iskt ut­tryck. Sta­tens kropp kan va­ra stark el­ler svag, frisk el­ler sjuk, växa el­ler

förtvi­na, ut­veck­las el­ler åld­ras. Sju­ka krop­par krä­ver be­hand­ling och vak­sam‍‍het in­för ”smit­to­ris­ken”, en in­te ovan­lig me­ta­for i in­ter­na­tio­nel­la re­la­tio­ner.‍ Räds­lan för, och strä­van ef­ter, skydd mot ide­o­lo­gisk smit­ta från and­ra var ut­bredd un­der det kal­la kri­get och åter­kom­mer i dag i nya kon­stel­la­tio­ner.

STA­TEN SOM HEM är en and­ra be­stånds­del i den in­ter­na­tio­nel­la po­li­ti­kens grundme­ta­for. Om sta­ten är en per­son, så är sta­tens ter­ri­to­ri­um dess hem, som mås­te vär­nas mot in­kräk­ta­re. Ett hem är en be­grän­sad, in­häg­nad rymd med klar gräns mel­lan in­si­da och ut‍ si­da. Den­na rums­li­ga me­ta­for har stor ge­nom­slags­kraft. Svens­kar be­hö­ver ba­ra er­in­ra sig livs­kraf­ten i me­ta­fo­ren folk­hem.

Inom hem­met rå­der en ge­men‍ skap, som and­ra helt na­tur­ligt står ut­an­för. Hem­met be­hö­ver säk­ras, dels ge­nom att för­hind­ra oöns­ka­de in­trång, dels ge­nom att se till att ge­men­ska­pens för­tro­lig‍ he­ter in­te når ut­an­för hem­mets väg­gar‍i sä­ker­hetsläc­kor. Det räcker in­te med att byg­ga upp väg­gar, sta­ket och mu­rar; som var­je vil­laä­ga­re vet, mås­te man ock­så vär­ja sig mot

mull­va­dar och un­der­grä­van­de verk­sam­het. Fe­no­men som in­te pas­sar in i hem-me­ta­fo­ren upp­fat­tar vi of­ta som ona­tur­li­ga. Hem­lö­sa

na­tio­ner‍– som ti­di­ga­re den ju­dis­ka och i dag den pa­les­tins­ka och kur­dis­ka – är till ex­em­pel en ano­ma­li, en av­vi­kel­se från det nor­ma­la.

”STA­TEN ÄR EN per­son i ett hem” är en sys­te­ma­tisk och omed­ve­ten grundme­ta­for. Det kan vi för­vis­sa oss om ge­nom att fin­grans­ka språk­bru­ket på dags­tid­ning­ar­nas ut­ri­kes‍ si­dor. Glo­ba­li­se­ring­en och It-re­vo­lu­tio­nen har emel­ler‍tid ut­ma­nat den­na me­ta­for, som pla­ce­rar‍det in­di­vi­du­el­la och rums­li­ga i cent­rum.‍nät­verk är, som bland and­ra den upp­märk­sam­ma­de‍so­ci­o­lo­gen Ma­nu­el Castells‍ ut­veck­lat, den me­ta­for‍som bätt­re fång­ar da­gens‍in­ter­na­tio­nel­la re­la­tio­ner.

Nät­verksme­ta­fo­ren vän­der blic­ken mot län­kar,‍kon­tak­ter och öm­se­si­di­ga be­ro­en­den‍ sna­ra­re än mot in­di­vi­der, och ned­to­nar be­ty­del­sen‍av av­grän­sa­de ter­ri­to­ri­er och geo­gra­fis­ka‍av­stånd.

Nät­verk ger as­so­ci­a­tio­ner till spin­del­nät, som in­te är helt sym­met­ris­ka el­ler in­tak­ta: trå­dar dras sam­man i vis­sa punk­ter mer än i and­ra och är me­ra kon­cen­tre­ra­de mel­lan vis­sa punk­ter än mel­lan and­ra. Det be­står in­te ba­ra av al­le­narå­dan­de sta­ter, ut­an av en mång‍ fald no­der/ak­tö­rer: fri­vil­lig­or­ga­ni­sa­tio­ner, fö­re­tag, in­tres­se­or­ga­ni­sa­tio­ner, stif­tel­ser, so­ci­a­la rö­rel­ser, och län­kar­na dem emel­lan är vik­ti­ga­re än de en­skil­da no­der­na.

Spin­deln i nä­tet är in­te all­tid syn­lig, men man anar dess ex­istens. Är det USA? Ki­na? In­ter­na­tio­nel­la va­lu­ta­fon­den? Goog­le? I des­sa nät, som kan va­ra del­vis tä­ta och del­vis gle­sa, ibland ro­bus­ta och ibland skö­ra, kan no­der­na in­te iso­le­ra sig el­ler stänga in sig, ut­an är all­tid i va­ri­e­ran­de grad be­ro­en­de av län­kar­na till and­ra no­der.

OM SÄ­KER­HET I DEN tra­di­tio­nel­la me­ta‍ fo­ren främst hand­lar om att lå­sa in sig och skyd­da hem­met från in­trång, kan man en­ligt nät­verksme­ta­fo­ren bäst tryg­ga sin till­va­ro ge­nom att upp­ar­be­ta kon­tak­ter av oli­ka slag med en mång­fald and­ra ak­tö­rer, skaf­fa sig en cen­tral po­si­tion i spin­del­nä­tet och und­vi­ka en­si­di­ga be­ro­en­de­för­hål­lan­den.

Ge­nom att in­gå i så många so­ci­a­la re­la­tio­ner som möj­ligt, och läg­ga grun­den till öm­se­si­di­ga be­ro­en­de­för­hål­lan­den – in­ter­de­pen­dens i stats‍ ve­ten­skap­lig ter­mi­no­lo­gi – skaf­far man sig ett so­ci­alt skydds­nät, för att tän­ja på me­ta­fo­ren.

Själ­va or­det sä­ker­het, som är så centralt i dis­kus­sio­ner om in­ter­na­tio­nell po­li­tik, är för öv­rigt me­ta­fo­riskt till sitt ur­sprung, vil­ket vi sällan tän­ker på.

Be­näm­ning­ar­na i en stor del av den väs­ter‍ länds­ka kul­turkret­sen – secu­ri­ty, sécu­ri­té,

Sicher­heit, sik­ker­hed – kom­mer från la­ti­nets secu­ri­tas, som är en sam­man­sätt­ning av pre‍ fix­et se, el­ler si­ne, ’ut­an’, och cu­ra, , ’be­kym­mer’. Med and­ra ord ett uto­piskt sna­ra­re än ett re­a­lis­tiskt be­grepp.

Sta­ten som per­son i ett hem, el­ler som ett nät­verk – el­ler kanske bå­da­de­ra? Vis­sa häv­dar att den vik­ti­gas­te skil­je­lin­jen i da­gens in­ter­na‍ ti­o­nel­la po­li­tik går mel­lan dem som vill byg­ga mu­rar och dem som vill byg­ga bro­ar. Välj si­da, välj me­ta­for!

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.