Tips! Kne­pen för att skri­va enkla­re me­ning­ar.

Me­ning­ar blir gär­na långa. Att de­la upp och kor­ta kan öka läs­bar­he­ten.

Språktidningen - - Intro - Av SA­RA RÖSARE Il­lust­ra­tion GUSTAF ÖHR­NELL HJAL­MARS

Ett van­ligt rikt‍ mär­ke för den som skri­ver är att me­ning­ar­nas längd ska va­ri­e­ra mel­lan 10 och 25 ord. Syf­tet är att ska­pa ett bra läs­flyt. Att skri­va läng­re me­ning­ar är in­te fel, men vi mås­te va­ra upp­märk­sam­ma så att de in­te blir in­veck­la­de – och där­med svår­läs­ta. Då kan ju lä­sa­ren tap­pa trå­den.

En text med ba­ra kor­ta me­ning­ar kan ock­så va­ra svår­läst, ef­tersom den lätt känns upp‍ hac­kad. En­sta­ka me­ning­ar med fär­re än tio ord kan dä­re­mot bli väl­digt ef­fekt­ful­la, och få upp­märk­sam­het i ett flö­de av läng­re me­ning­ar. An­vänd dem med måt­ta. Då får de rätt tyngd. IBLAND ÄR ME­NING­AR onö­digt långa för att de in­ne­hål­ler för myc­ket in­for­ma­tion. Ett en­kelt sätt att lö­sa det är att hål­la ut­kik ef­ter ord som kan vi­sa var du re­la­tivt lätt kan sät­ta punkt: • Och, samt: stryk dem och bör­ja en ny me­ning där. • Som och and­ra re­la­ti­va pro­no­men, till ex­em­pel vil­ken, vil­ka, vars: stryk och bör­ja en ny me­ning med ett ut­pe­kan­de pro­no­men, till ex­em­pel den, des­sa, de­ras, el­ler med ett nyc­kelord ur me­ning­en fö­re. • Så att el­ler för att mitt i me­ning­ar: stryk och bör­ja en ny me­ning med Syf­tet är att, el­ler nå­got an­nat som för­tyd­li­gar sam­ban­det.

Det du gör är allt­så att du de­lar upp in­for­ma‍ ti­o­nen och ger lä­sa­ren en bit i ta­get. En me­ning be­rät­tar en sak; näs­ta me­ning syf­tar till­ba­ka och be­rät­tar en sak till.

Men det är in­te all­tid li­ka lätt att få bukt med långa me­ning­ar och krång­lig me­nings­bygg­nad. Ibland krävs and­ra åt­gär­der. Det gäl­ler bland an­nat när me­ning­ar in­leds med ett tungt fun­da‍

ment. Det är ett gans­ka van­ligt pro­blem, så du ska få fle­ra ex­em­pel på hur du kan lö­sa det.

Men först en för­kla­ring: Fun­da­ment är det som står fö­re hu­vud­sat­sens förs­ta verb, och det kan va­ra näs­tan vil­ken sats­del som helst. Gans­ka of­ta är det sub­jek­tet, som Mea i det här ex­emp­let:

Mea gil­lar mo­tor­cyklar.

Ibland är fun­da­men­tet ett ad­ver­bi­al, det vill sä­ga nå­got som sva­rar på frå­gor som när,

var, hur, var­för. Fun­da­men­tet blir då of­ta li­te läng­re, till och med en hel bi­sats:

Ef­tersom Mea änt­li­gen har köpt den mo­tor­cy­kel hon så länge har ve­lat ha, tän­ker hon åka

på mc‍träf­fen i vår.

En risk med ett långt ad­ver­bi­al i fun­da­men­tet är att me­ning­en kan bli tyng­re att lä­sa. Of­ta kan du vän­da på den så att ad­ver­bi­a­let ham­nar sist:

Mea tän­ker åka på mc‍träf­fen i vår, ef­tersom hon änt­li­gen har köpt den mo­tor­cy­kel hon så länge har ve­lat ha.

Men det pas­sar in­te all­tid att vän­da på me­ning­en på det vi­set. Då kan du i stäl­let stry­ka

ef­tersom i den förs­ta me­ning­en, sät­ta punkt mitt i och bör­ja en ny me­ning med Där­för. Så här:

Mea har änt­li­gen köpt den mo­tor­cy­kel hon så länge har ve­lat ha. Där­för tän­ker hon åka på mc-träf­fen i vår.

Du kan an­vän­da en lik­nan­de tek­nik när fun­da‍ men­tet är en tids­an­gi­vel­se. Då stry­ker du till ex­em‍ pel när och in­le­der me­ning num­mer två med Då:

När Mea är ute på lands­vä­gar­na med sin nya

mo­tor­cy­kel kan hon kän­na su­get ef­ter att åka rik­tigt långt bort. Ibland är Mea är ute på lands­vä­gar­na med sin nya mo­tor­cy­kel. Då kan hon kän­na su­get ef­ter att åka rik­tigt långt bort.

Ibland är fun­da­men­tet en att‍sats. Även den kan du gö­ra om till en hu­vud­sats, se­dan sät­ta punkt och bör­ja en ny me­ning med ett pro­no‍ men el­ler ett nyc­kelord:

Att Mea har köpt en mo­tor­cy­kel tyc­ker Mi­ka är väl­digt im­po­ne­ran­de. Mea har köpt en mo­tor­cy­kel. Det tyc­ker Mi­ka är väl­digt im­po­ne­ran­de.

När du byg­ger om me­ning­ar mås­te du tän­ka på den rö­da trå­den i tex­ten. Det in­ne­bär till ex­em­pel att de fles­ta me­ning­ar in­leds med nå­got som kan kopp­las till me­ning­en fö­re. Det är en ut­ma­ning att åstad­kom­ma bå­de en stark röd tråd och en­kel me­nings­bygg­nad. Var kre­a­tiv och an­vänd he­la din sto­ra gram­ma­tis­ka verk­tygs­lå­da – då hit­tar du för det mesta en lös­ning!

Se upp så att du in­te tap­par trå­den i tex­ten.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.