UTTAL ANPASSAT TILL SVENSKAN

Varför uttalar många i svensk tv främmande ortnamn fel, till exempel i namn som Derby, Zürich och Schweiz? Jan

svar: För det mesta handlar det om en naturlig anpassning av ett främmande uttal till det som fungerar lite bättre i det uttalssystem som svensktalande är vana vid. Vissa sådana uttal har spridits och standardiserats som ett slags lånord, som derby (av ortnamnet Derby, /dabi/). Det kan förstås också handla om att vi inte känner till källspråkets exakta uttal, och därför använder den normala svenska utläsningen av bokstäverna. Svensktalande säger ju till exempel /ej/ för ei i Schweiz, inte /aj/ som i tyskan.

Huruvida en sådan anpassning är riktig – rentav bra – eller inte, kan man diskutera. Förr var det vanligare med en sådan lokal anpassning av främmande ord och namn, både i stavning och uttal. I många länder är det fortfarande mycket vanligt. Lyssna bara på hur engelsktalande anpassar svenska eller franska ord till sitt system. I dag är det i Sverige allt vanligare att man försöker uttala namn på samma sätt som i källspråket. Det finns ofta till och med ett slags prestige i att göra det.

Även för de uttal som kan anses felaktiga, som /sveitsch/ för Schweiz, finns en förklaring i systemet. Ordets fonologiska – ljudmässiga – uppbyggnad stämmer inte överens med normal svensk fonotax, det vill säga reglerna för hur man kan kombinera ihop språkljud i svenskan. Lånord som innehåller kombinationer av språkljud som normalt inte förekommer i svenska ord ”försvenskas” ofta, så att de följer svenska fonotaktiska regler.

Det är klart att det finns krav på nyhetsuppläsare i tv och radio att uttala ortnamn ”korrekt”, även om det kanske inte alltid är självklart vad som ska anses vara ett korrekt uttal.

Ola Karlsson, Språkrådet