NU E DE SÅ ATT E ÄR PÅ VÄG BORT
Jag jobbar med ett skolarbete om stockholmska, och undrar varför stockholmarna an vänderförlängt e i stället för ä? Majken
svar: Det slutnare uttalet av ä- ljudet i stockholmskan, som du undrar över, kallas ibland Stockholms-e. Uttalet anses vara typiskt stockholmskt, men det har inte alls varit unikt för stockholmskan. Det har även funnits, och finns i viss mån fortfarande kvar, i de närliggande dialekterna i södra delen av Uppland och i norra Södertörn (och även i andra dialekter). Uttalet har troligen funnits i Stockholm sedan 1700-talet, eventuellt ända sedan medeltiden.
Jag forskar själv om stock holmska och har analyserat uttalet hos omkring 130 stockholmare som är födda mellan 1860 och 1945. De allra flesta använder Stockholms- e, oavsett social bakgrund och kön. Ulla-britt Kotsinas har i sin forskning undersökt uttalet hos högstadie- och gymnasie elever i Stockholm omkring år 1990, och Stockholms- e hade då blivit ganska ovanligt. Bland unga stockholmare i dag verkar det nästan inte alls förekomma.
Yngre personer använder i stället ofta ett mer öppet uttal av ä- ljudet. Detta kom Terese Leinonen fram till i sin doktorsavhandling 2010. Det nyare uttalet används av unga personer oavsett socialbakgrund och kön. Detta gäller framför allt för talare i Storstockholm och Storgöteborg, men även hos talare av standardsvenska. Det öppnare ä- uttalet verkar alltså vara del av en större svensk språkförändring och inte unikt för stockholmskan.
Jenny Öqvist, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala
och Maria Estling Vannestål,
Linnéuniversitetet
Hyn
rosenhy, dålig hy, persikohy.
Sunna Nygård, Språkrådet