Spraktidningen

FULT VAR FINT I ÅHÖRARENS ÖRA

-

Min morbror, som var violinist,‍ berättade en gång om kolleger‍ i en stråkkvart­ett som turne‍ rade i norrländsk­a kyrkor. I de allra nordligast­e lokalerna fann de sig nästan alltid få en äldre man som besökare.‍ Nyfikna frågade några i kvar‍ tetten vad farbror tyckte om musiken. ”Musik”, svarade han finurligt leende, ”det är fult det”.

Så, en repmånad låg jag på samma lucka som en man från någon ort norr om Jokkmokk. Jag bad om en tolkning. Enkelt, sa han. Fult i norrländsk­an kan också betyda ’svårt’. Förresten,‍ kan vi inte någon gång läsa att polisen med stort besvär fjällat en ful fisk? Om nu det har med frågan att göra. Bo Hagskog svar: Ordet ful har många betydelser i de traditione­lla målen i Sverige. Det behöver inte alls beteckna ’oskön’, som är den vanliga betydelsen på standardsv­enska. Talar man mål används i stället gärna andra‍ord för ’oskön’, till exempel ljut, med uttal som ljut, jåt, jöt och stygg.

Jag försöker förstå vad din nordnorrlä­ndske vän ville säga med betydelsen ’svår’. Det kan ju innebära flera saker. Man kan mena ’elakartad’: ett fult sår. Denna användning av ful är vanlig i traditione­ll dialekt.

En annan vanlig betydelse av ful i traditione­ll dialekt är ’listig, slug’: Du wa ful du, tä rekän aut e, som betyder ’du var listig du, att räkna ut det’ (Våmhus, Dalarna), därav ordleken: en ful fisk! Ytterligar­e en mycket vanlig betydelse, inte minst i norra Norrland, av ful är ’kåt; brunstig’, men den betydelsen passar ju inte alls in i din berättelse. Ful kan även betyda ’stor och stark, ansenlig; kraftig; duktig’ och så vidare.

Användning­en som ligger närmast din berättelse av ful är betydelsen ’svår; gåtfull, dubiös; svårhanter­lig’ och liknande. Denna hittar man i traditione­lla dialekter i Dalsland, Värmland och Jämtland: Dä ä int fult å sjö’önn hôr stö’örst fel va, som betyder ’det är inte svårt att skönja (förstå) var det största felet låg’ (Östmark, Värmland). Denna betydelse har jag inte kunnat belägga i nordnorrlä­ndska dialekter, så jag kan inte bekräfta att den är känd där.

Men eftersom vi har att göra med en finurlig herre, så tror jag att ful här har använts i motsatt betydelse, det vill säga att ful här betyder fin. Annika Karlholm, Dialekt- och

folkminnes­arkivet i Uppsala

svar:

 ??  ?? ÖRONGODIS Även ful musik kan vara vacker.
ÖRONGODIS Även ful musik kan vara vacker.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden