MIN SON BLEV TILL HIMMELSDUN

Jag tappade ord. Tappade ord att viska till min son som var på väg att hälsa på John Blund. Blonda lockar mot en kudde av dun, som en sussande kerub. Jag började tänka på ord, välkända och fina, som man kan säga till ett barn: ängel pussgurka hjärta sötnos gumma; gubbe gullunge Och där tog det plötsligt slut. Det verkar onekligen som att jag inte är ensam om att inte finna ord att säga till mitt barn, förutom de gamla som spelar på ren slentrian. Eftersom jag är som jag är började anteckningsblocket att fyllas med idéer: sockerkringla gräddnos pumpapaj sockerpaj cupcake hallonhjärta sockerkaka karamell marräng kolapaj bonbon fjärilsvinge Men så kom jag till slut på precis vad jag ville kalla min son just där och då – jag viskade himmelsdun. Ja, sov så gott, mitt lilla himmelsdun. Låt höra, har jag missat några vackra ord, månntro? Alex Hummingson Tipsa oss om ditt favoritord på sprak tidningen.se/ordbok