DEN SOM TAR HÖJD HAR GOD MARGINAL

Två uttryck som man hör allt oftare är ta höjd för och ta rygg på. Varifrån kommer dessa ut tryck och vad betyder de? Mats

svar: Ta rygg på är enligt Svenska Akademiens ordbok känt i skrift sedan åtminstone 1986. Där beskrivs det i en konkret användning från kapplöpningssammanhang, närmare bestämt handlingen att i loppet lägga sig strax efter någon som är snabbare och dra fördel av den personens sätt att genomföra loppet. Ett exempel ordboken anger är ”Den svenska skidåkerskan var ivrig att ta rygg på norskan […] som är känd för sin startsnabbhet.”. Sedermera har uttrycket kommit att kunna användas även i överförd betydelse: ”Erik var en riktigt flitig student som fick bra resultat, så vi tog rygg på honom.” Då menar talaren att de valde att umgås med Erik för att dra fördel av dennes studieteknik och kunskap.

Uttrycket ta höjd för hittar jag intressant nog inte i någon ordbok. I presstextsamlingar finner jag enstaka användningar från 2000–03, men omkring 2004 verkar uttrycket få fäste på allvar och har ökat sedan dess. Det betyder att man i förväg skaffar sig marginal för något man har för avsikt att göra. Den som lämnar in ett budgetförslag kan till exempel ta höjd för ränteförändringar och därför be om mer pengar än vad som i dagsläget egentligen är aktuellt.

Susanna Karlsson, Språkrådet