Nu är ortens språk halal i innerstan
Abou, gäri, woria kale, gitta*. I dag tjusas svenskar av förortsslangen. På drygt tio år har språkformen gått från ned sättande till underhållande, menar Rickard Jonsson, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet.
I Svenska Dagbladets artikelserie ”Du sköna nya språk” berättar Rickard Jonsson hur ”blattesvenskan” gradvis har tagit sig upp ur språkens skräphög. När Rickard Jonsson analyserade debatten om förortsslangen 2006, hittade han en kamouflerad främlingsfientlighet: det är tabu att tala nedsättande om ungdomar med invandrarbakgrund, men det är fritt fram att göra samma sak om man bara förlägger det till språket.
I dag ser statusen för för ortens språk annorlunda ut: ”Det finns något spännande och exotiskt i förhållnings sättet.” Rickard Jonsson vill upphäva stereotypen om vem som talar förortska. Nu klingar den starkt även bland studie ambitiösa ungdomar i Stockholms innerstad. * halal: ’tillåtet’, abou: ’oj’, gäri: ’tjej’, woria kale: ’kom hit, grab ben’, gitta: ’sticka, dra’