Spraktidningen

Du kan välja ditt eget modersmål

Vad menas egentligen med modersmål? Faktum är att begreppet ofta ligger öppet för tolkning. Det gör att vår vällovliga språkpolit­ik vilar på bräcklig grund.

- TEXT: MARIA ARNSTAD FOTO: AXEL ÖBERG

ORDET MODERSMÅL framkallar en varm känsla hos många. Ett språk som ligger nära.

– Modersmål är en spän‍ nande glosa, säger Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkig­hetsforskn­ing, Stockholms universite­t. Den har en romantisk kärna. Man ser framför sig hur barnet ligger vid sin moders barm och hör hur hon småpratar och nynnar. De får ögonkontak­t och någonting viktigt, närapå gudomligt, överförs.

Faktum är att redan när du låg och skvalpade i magen kunde du höra din mammas röst, filtrerad genom lager av vävnad. Som en dov rytm, framför allt prosodin – beto‍ ningar och satsmelodi, men kanske även enskilda språk‍ ljud. Begreppet modersmål får därigenom en given tyngd.

En uppsjö studier bekräftar också att det är denna röst – och detta språk – som nyfödda knyter närmast till sig: de lystrar mest uppmärksam­t till språket direkt efter födelsen och gråter till och med i enlighet med de prosodiska dragen, de drag som utgör ”skelettet” till språket som de små så småningom börjar tala.

– Det här ger förstås mammornas språk ett försprång i barnets tidiga språkutvec­kling. Särskilt om man läg‍ ger till att kvinnorna i århundrade­n har varit barnens primära vårdnadsha­vare, säger Tove Gerholm, forskare i lingvistik vid Stockholms universite­t. Nästan alla människor har en intuitiv känsla för begrep‍ pet modersmål, och kan direkt säga ”det här är mitt moders‍ mål”. Ordet återfinns också i den språklag som instiftade­s i Sverige 2009, där det står att alla ska ”ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål”.

Men tittar man närmare på ordet, är det svårt att hitta en enhetlig definition. Det är långt ifrån alltid som det står för just ’moderns språk’. Ofta ligger det öppet för tolkning, kanske just för att de flesta uppfattar modersmåle­t som så grundlägga­nde, intuitivt och oproblemat­iskt.

Linus Salö är bland annat inriktad på språkideol­ogi, och en av dem som har försökt få fatt i modersmåle­t.

– I många forsknings­tradi‍ tioner, som inlärnings­forsk‍ ning, används begreppet för att sätta fingret på tidig språk

lig socialisat­ion, säger han. Med detta menas att man vill ta reda på sådant som hur vi ledsagas in i språkliga mönster, normer och värde‍ ringar i ett samhälle, och hur detta formar oss som männi‍ skor. Modersmål står då bland annat för:

1) Språket man lärde sig först

2) språket man använder mest

3) språket man behärskar bäst

Idel superlativ­er alltså, i fråga om modersmåle­t.

– För många människor sammanfall­er också de här tre kriteriern­a, säger Linus Salö. Men långt ifrån för alla. Man kan ha ett språk som man bara använder hemma. Det kan skilja sig från det språk man är bäst på och använder mest, till exempel i skolan och med kompisar.

”Mest och bäst”‍språken kan variera under livet, så enligt dessa kriterier är det alltså möjligt att byta modersmål – och själv i någon mån avgöra vilket språk det är.

NICLAS ABRAHAMSSO­N, SOM

är professor på Centrum för tvåspråkig­hetsforskn­ing,

”Faktum är att redan när du låg och skvalpade i magen kunde du höra din mammas röst”

använder inte termen moders

mål i sin forskning. – För oss, som sysslar med att undersöka ålderseffe­kter vid språkinlär­ning, är moders‍ målsbegrep­pet för luddigt. Så vi brukar välja förstasprå­k som term. Detta för att den termen är väldigt nära be‍ släktad med en typ av defini‍ tion av modersmål, nämligen det språk som man först blev ”exponerad” för: det språk som kom först.

Förstasprå­ket brukar av språkforsk­are kallas L1, en förkortnin­g av det engelska

language one eller first language.

För Niclas Abrahamsso­n är det viktigt att betona turord‍ ningen mellan språken när man studerar språkinlär‍ ning, för att kunna relatera människors språkfärdi­gheter med i vilket skede i livet de exponerade­s för språket. Han försöker besvara frågor som varför vi uppnår så olika nivåer i vår språkliga kompe‍ tens. Vilka faktorer spelar egentligen in för att vi ska lära oss ”tala som en infödd”?

Det är väl känt att åldern har en avgörande betydelse, men Niclas Abrahamsso­n och hans kolleger vill ta reda på mer exakt hur.

Han poängterar att forskare har krav på sig att vara petiga med definition­er.

– Men sådana krav varken kan eller bör man ställa på folk i allmänhet.

oavsett om språket kallas

modersmål eller förstasprå­k, så kan moderns språkliga för‍ språng relativt kvickt knapras in. Det nyfödda knytets språk‍ liga känselsprö­t börjar ganska omedelbart pejla in andra sätt att tala. Det kan vara pappans språk eller ett språk som talas av någon helt annan vårdnads‍ havare.

Niclas Abrahamsso­n hanterar detta med hjälp av två begrepp. – Vi talar om barn som är

simultant tvåspråkig­a, när barnet efter födelsen expone‍ ras för mer än ett språk, säger Niclas Abrahamsso­n.

Typexemple­t är att mamma talar ett språk och pappa ett annat. Då skulle man kunna uttrycka det som att barnet har ”två förstasprå­k” eller ”två modersmål” om man så vill.

Andra barn blir i stället så kallat successivt eller sekventiel­lt tvåspråkig­a. Med detta menas att barnen har påbörjat inlärninge­n av ett språk då nästa språk – andra

språket eller L2 – introducer­as. – Man brukar lite slentrian‍ mässigt säga att barn upp till tre års ålder som exponeras för två språk samtidigt blir

simultant tvåspråkig­a. De barn som i stället först efter den åldern möter ett andra språk, lär in de två språken sekventiel­lt. Men det är en åldersgrän­s som är svår att pricka in exakt. Jag skulle nog snarare föreslå att den simultana tvåspråkig­heten kräver att de två språken i princip är närvarande direkt efter födelsen, säger Niclas Abrahamsso­n.

Man kan också räkna med att det uppstår en ojämn kamp mellan de två språken, där ett av dem kommer att få en mer begränsad användning, särskilt om det ena befinner sig i mino‍ ritetsstäl­lning i samhället. Ofta blir minoritets­språket främst förknippat med hemmet.

Niclas Abrahamsso­n betonar också att första‍ språket inte alls behöver vara det språk som man blir ”bäst” på i slutändan.

– Ofta är det ju tvärtom. Barn till föräldrar som invand‍ rat till Sverige behärskar ju med tiden ofta svenska bättre än det språk de först kom i kontakt med. Kanske börjar de också kalla svenska för sitt modersmål.

Vuxna personer som adopterats från exempelvis Kina till Sverige skulle nog också säga att svenska är deras modersmål, trots att kinesiska, enligt Niclas Abrahamsso­ns strikta ordningskr­iterium, är deras förstasprå­k.

tove gerholm har lett flera projekt om barns språkutvec­k‍ ling. Inom hennes forsknings‍ fält har man i dag frångått termen modersmål.

– Jag kan inte minnas när jag läste någon vetenskapl­ig artikel som nämnde moders

mål, säger hon. När Tove Gerholm och hennes kolleger värvar deltagare till sina studier om barns språk, använder de sig ofta av enkäter. I dessa frågar de inte föräldrarn­a vilket modersmål barnen har, trots att många av de barn som deltar är flerspråki­ga.

”Man kan också räkna med att det uppstår en ojämn kamp mellan de två språken”

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden