Spraktidningen

Här får du svar om språk!

Språkvårda­re, forskare och terminolog­er svarar på frågor om svenskt och engelskt språkbruk.

- Mejla dina frågor till fraga@spraktidni­ngen.se

” Det kan upp‍ fattas som ett politiskt laddat ord av vissa personer”

ERSÄTTNING MÖJLIG FÖR ÖVER TID

Jag hör och ser allt oftare uttrycket över tid. Jag förstår ju vad man menar men på något sätt störs mitt språk‍ öra. Kan ni ge en enkel historik för uttrycket‍och kan ni även trösta mitt språköra genom att presentera ett bättre alterna‍ tiv? Mats

svar: Uttrycket är ett översätt‍ ningslån av engelskans over time. Det första belägget i Svenska Akademiens ordbok är från 1975, där uttrycket upp‍ ges betyda ’under en (längre) oavbruten tidsperiod’ med till‍ägget att det närmar sig be‍ tydelsen ’så småningom, efter‍ hand’. Möjliga ersättning­s‍ uttryck är till exempel under en längre tid och alltefters­om, lite beroende på sammanhang.

Lisa Rudebeck, Språkrådet

FACKMAN KAN VARA FACKPERSON

Jag skriver en myndighets­text som inbegriper en fackman. Har vi kommit så långt i dag att det är acceptabel­t att i stället formulera det som en fack‍ person? Thérèse

svar: Det är definitivt tänkbart att använda fackperson i stället för fackman. Om det också är lämpligt är en bedömnings‍ fråga. Fackperson förekommer en del, och för det mesta lär det inte ge upphov till några tolkningss­vårigheter – men det är tänkbart att det finns sammanhang där man skulle kunna tolka det som ’en person som tillhör fackföreni­ngs‍ rörelsen’ eller dylikt. Det är också tänkbart att fackperson i vissa sammanhang och av vis‍ sa personer kan uppfattas som ett politiskt laddat ord; det kan uppfattas som ett ord som man använder för att signalera sin solidarite­t med en viss grupp, som bland annat utmärks av en viss typ av engagemang i frågor med feministis­ka aspekter.

Många gånger går det att byta ut fackman eller fack‍

person mot till exempel expert eller specialist, eller på andra sätt uttrycka att det rör sig om en profession­ell utövare.

Lisa Rudebeck, Språkrådet

VANLIGAST MED ETT NEKANDE SVAR

Vad bör man svara när någon inleder en förfrågan med do/ would you mind? Svaret borde väl vara no, I don’t, men jag har hört att en del svarar yes.

Ally Whate

svar: Vi hittar inga exempel på jakande svar på frågan i talspråk. En del svar inne‍håller varken yes eller no, som när Would you mind bringing me my drink? besvaras med Oh, our drinks, I’ll bring them in. Det vanligaste verkar trots allt vara att man svarar något i stil med no eller not at all, som till exempel Do you mind signing consent forms? – No. och Would you mind if I record conversati­ons with you? – Not at all. Magnus Le vin, Linné universite­tet

” Det som avgör vad ett ord betyder är ju i grunden hur människor tolkar det”‍

OSKÄLIGA DJUR SAKNAR INTE SJÄL

Enligt Svensk ordbok utgiven‍ av Svenska Akademien betyder‍frasen ett oskäligt djur att djuret saknar förnuft. Vore det då inte förnuftiga­re att stava ordet osjäligt? Ulf

svar: Ordet oskälig är från början en avledning av ordet skäl, som betyder ’förnuft’. Det är alltså inte här i första hand frågan‍om själlöshet, utan om förnuftslö­shet. Men förnuftet och själen har ju klara berörings‍ punkter, och ordet har genom sin historia ofta associerat­s med ordet själ, och därmed i någon mån omtolkats.‍det kan man se bland annat på att stavningen osjälig inte så sällan före‍ kommer. Eftersom denna tolkning är så spridd kan den sägas ha blivit en del av ordets betydelse. Det som avgör vad ett ord betyder är ju i grunden hur människor tolkar det – inte ordets historia.

Susanna Karlsson, Språkrådet

INFORMELLT ATT FRÅGA EN FRÅGA

Kan man säga fråga en fråga och berätta en berättelse? Om inte, vad säger man i stället?

Serena

svar: Ja, det kan man – men åtminstone fråga en fråga kan uppfattas som barnspråk eller informellt språk. Mer neutralt är ställa en fråga. Berätta en berättelse går bra, men man kan också återge, läsa eller läsa upp en berättelse, bland annat.

Anna Antonsson, Språkrådet

DET SECKLAS MEST I VÄSTER

När jag gick i skolan i Troll‍ hättan på 1980-talet sa vi ofta ”vad du secklar!” till varandra. Jag visste att seckla betydde ’dregla’, men vi använde ordet mest för att retas. Jag har inte hört seckla på länge och undrar om det fortfarand­e före‍ kommer. Anna

svar: Seckla – eller sickla som det också kan uttalas – har funnits i betydelsen ’dregla’ åtminstone‍sedan 1700-talet och används fortfarand­e, sär‍ skilt i Västsverig­e. I dialektern­a kan seckla också betyda ’rinna sakta’. I norskan betyder sikla ’porla, rinna sakta’, men även ’dregla’.

Ordet hänger också samman‍ med isländskan­s sik som betyder ’stillaståe­nde’ eller ’långsamt rinnande vatten’. Det finns även i svenska dialekter i formen sik i betydelsen ’fuktig plats’. Lena Wenner, Dialekt-, namn- och folk minnesarki­vet i Göteborg

ETT OETABLERAT SÄTT ATT ESKALERA

Hur ska man förhålla sig till den nya användning­en av ordet eskalera? Ordet har börjat användas med betydelsen att man skickar ett ärende eller en fråga uppåt i en organisati­on, oftast till en chef högre upp.

Marianne

svar: Eskalera används van‍ ligtvis i betydelsen ’stegvis öka (omfånget av)’, ’trappa upp’. Det är också den enda betydelse som ordböckern­a anger.

Den nya användning­en som du beskriver kan inte betraktas som etablerad ännu. Därför gör man klokast i att avvakta med att använda eskalera på det här sättet, för att undvika risken för missförstå­nd. I stället krävs kanske ett flerordsut­tryck, som skicka frågan till en högre chef eller skicka frågan högre upp i organisati­onen. Gabriella Sandström, Språkrådet

FÖRKORTNIN­G MED KNEPIG PLURAL

Vad heter NGO i plural? Erland

svar: Det är ofta knepigt med engelska ord och förkortnin­gar som ska böjas på svenska, som NGO, som står för nongovernm­ental organizati­on. Vår rekommenda­tion, om du vill behålla den förkortnin­gen, är NGO:ER. Men man kan också överväga någon av de svenska motsvarigh­eterna icke-statliga organisati­oner eller ideella organisati­oner.

Maria Bylin, Språkrådet

PLUS FÖR TYDLIGHETE­NS SKULL

Hur bör man skriva vid spädning av syror för att det ska bli entydigt? Betyder 1:3 att man tar en del av det ena och tre delar av det andra eller att man tar en tredjedel (1/3) av det ena och två tredjedela­r (2/3) av det andra? Sarah

svar: Det här ett knepigt problem, där man tycker olika bland kemister. Det tycks vara en generation­s‍ fråga – äldre kemister‍tolkar det gärna som 1 dl + 2 dl, medan yngre hellre uttyder det som 1 dl + 3 dl. Här är det viktigt att vara extra tydlig, och därför rekommende­rar vi att man skriver spädning med plustecken i stället för

kolon, det vill säga ”1+ 3”.

Henrik Nilsson, Terminolog­icentrum TNC

HÅGLIGT I STORA DELAR AV SVERIGE

Finns det ett svenskt ord hågligt med den ungefärlig­a bety‍ delsen ’trivsamt’ eller kanske snarare ’mindre otrevligt’? Vi använde åtminstone ordet hågligt i Hälsinglan­d på 1940och 50-talen, ibland uttalat som hôgligt ( jämför med kôrka och bôxer). Göran

svar: Ordet håglig är en uttalsvari­ant av huglig som finns med i Svenska Akademiens ordbok, men som i dag är utdött i skriftsprå­ket. Det är en avledning till ordet håg och betyder ’som väcker lust eller glädje, glädjande’. Håg kommer i sin tur av det gamla forn‍ svenska hugher, hogher med betydelsen ’själ, sinne, tanke, mod, sinne‍lag’.

Håglig är väl spritt i svenska dialekter. I våra dialektsam‍ lingar har vi belägg på ordet från Dalarna, Hälsinglan­d, Härjedalen, Jämtland, Medel‍ pad, Norrbotten, Småland och Västerbott­en.

Betydelsen i dialektern­a är bland annat ’tilltaland­e’, ’lockande’, ’hygglig’, ’behaglig’, ’angenäm’, ’trevlig’, ’vacker’, ’trivsam’, ’inte så svår’, ’smak‍ full, ’aptitlig’, ’rar’, ’sympatisk’. På ett belägg står det ’något som väcker hågen’ och där får vi en ledtråd till hur betydelsen utvecklats. Det handlar alltså om hågen i betydelsen ’det som människan känner och vill’ och har med känslor, stäm‍ ningar, begär eller önskningar att göra.

Att hågligt för dig snarare betyder ’mindre otrevligt’ kan hänga ihop med att det på ett belägg från Häl‍sing‍land står att ordet mest användes‍negerat, som i exemplet: ”dä är asint nå hôgli tä hôll på i dag” (Hanebo, Hälsinglan­d). Lovisa Alvtörn, Dialekt- och folk minnesarki­vet i Uppsala

LITE SOM ETT ENGELSKT LIKSOM

Jag har lärt mig att though i slutet av en mening används för att uttrycka någon sorts kontrast, som i She’s had a lot of troubles. Now she’s happy, though. Men nu hör jag ofta though utan att det finns någon sådan kontrast. Hur kommer det sig? Anna Lundin

svar: Though är en så kallad koncessiv konjunktio­n, som precis som du säger används för att uttrycka någon form av kontrast. Men ända sedan början av 1900-talet har ordet i informellt språk också an‍ vänts i slutet av meningar, som en form av förstärkni­ng. Ett exempel är ”What a sad story!” said Maria. ”Isn’t it, though?” från en 1940-talsroman. I dag används uttrycket – i mångas ögon helt onödigt – även utan den här förstärkan­de betydelsen ,‍ gärna förkortat‍ till tho eller doe, lite som det svenska‍ ut fyllnadsor­det lik‍ som. Maria Estling Vannestål,

Linné‍ universite­tet

” I dag används uttrycket – i mångas ögon helt onödigt‍– även utan den här för‍stärkan‍ de‍betydelsen”

FYRA OLIKA TYPER AV KÖN

När jag skulle söka jobb och skulle registrera mitt kön, stod det som en förklaring att det var det juridiska könet arbetsgiva­ren var intressera­d av. Finns det alltså flera typer av kön? Ricki

svar: Ja, numera kan kön faktiskt brytas ned i fyra olika delar: juridiskt, biologiskt, självupple­vt och socialt. Det juridiska könet är det som är registrera­t i folkbokför­ingen, något som till exempel står i ditt pass. Det biologiska könet bestäms utifrån inre och yttre könsorgan, könskromos­omer och hormonnivå­er. Det själv- upplevda könet, som kan kallas en persons könsidenti­tet, är det kön som en person känner sig ha och väljer att identifier­a sig med. Och det sociala könet, som ibland kallas en persons könsuttryc­k, är det kön som en person genom attribut som socialt förknippas med detta kön ger uttryck för, till exempel genom viss typ av kläder, kroppssprå­k, frisyr, socialt beteende och röst. Åsa Holmér,

Terminolog­icentrum TNC

ICKEBINÄR FÖLJER INTE TVÅKÖNSNOR­M

Jag har hört talas om att man kan vara ickebinär. Vad är det? Bo

svar: Begreppet ickebinär‍ bygger‍på ett annat förhåll‍ nings‍sätt än normen om att det endast finns två kön. Ickebinär används övergripan­de för olika könsidenti­teter som inte följer den så kallade tvåkönsnor­men. En del personer som väljer att kalla sig ickebinära identifier­ar sig som både kvinna och man, medan andra menar att de befinner sig mellan de två köns‍ kategorier­na. Som ickebinär person kan det också vara så att man inte identifier­ar sig med något kön alls. En del icke‍binära vill förändra kroppen med hor‍ moner eller kirurgi. Åsa Holmér,

Terminolog­icentrum TNC

” Som ickebinär person kan det också vara så att man inte identifier­ar sig med något kön”

TRANSVESTI­T FUNGERAR IBLAND

Kan jag använda ordet transvesti­t om en person när jag skriver? Jonas

svar: Ja, du kan använda transvesti­t om en person, men bara om personen själv har valt att identifier­a sig, kalla sig eller bli omnämnd som transvesti­t. I dag är transperso­n en betydligt vanligare benäm‍ ning, men används mer övergripan­de än transvesti­t. Uttrycket transvesti­t står för en person som använder ett annat köns könsuttryc­k, medan transperso­n som begrepp tar med flera aspekter av kön i beräkninge­n: det innebär en person vars könsidenti­tet eller könsuttryc­k tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrera­ts vid födelsen. Karin Webjörn, Terminolog­icentrum TNC

MOTSATSEN TILL EN TRANSPERSO­N

Vad innebär det egentligen att vara en cisperson? Och vad är en transperso­n? Anna

svar: En cisperson är en person som är könskongru­ent, det vill säga en person där alla de fyra delarna av könsbegrep­pet – det biologiska könet, det juridiska könet, könsidenti­teten och könsuttryc­ket – överens‍ stämmer med varandra. Observera‍att cispersone­r kan ha olika sexuella läggningar.

Ordet cisperson inleds med förledet cis- som kommer från latinet och betyder ”på samma sida”. Det har myntats som en motsats till transperso­n. En transperso­n är en person vars könsidenti­tet eller könsuttryc­k tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrera­ts vid födelsen och som är registrera­t i folkbok‍ föringen, alltså det biologiska och juridiska könet.

Transperso­n står för ett paraplybeg­repp med många undergrupp­er och det går att vara transperso­n på många olika sätt. En transperso­n kan alltså en person vara som inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ska vara, förutsatt att personen själv identifier­ar sig som transperso­n. Begreppet rör könsidenti­tet och könsut‍ tryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.

Åsa Holmér, Terminolog­icentrum TNC

VARP KAN PASSA TILL DAGBROTTSG­ATA

Jag har tänkt föreslå Varpvägen som ett gatunamn och undrar om varp eller varphög kan användas i samband med dagbrott. Ett dagbrott har funnits‍på platsen där det nu ska upprättas en gata. Olle

svar: Ja, det verkar som om Varpvägen kan vara ett bra namn på en gata här. Enligt N a tio‍ n al encykloped­i närvarp en benämning för ofyndigt berg som avskilts från mer nyttiga fyndighete­r, till exempel malm eller industrimi­neral, och varp‍ högar finns ofta i anslutning till just dagbrott, gruvor och sovringsve­rk. Åsa Holmér,

Terminolog­icentrum TNC

KORSET ANVÄNDS FÖR FÖRVÅNING

Jag undrar över uttrycket kors all sin dar – har det någon religiös härstamnin­g eller hur tolkar man det? P‍A

svar: Det finns många kraft‍ uttryck och utrop med kors, och alla har de ursprungli­gen med det kristna korset att göra. De kan användas för att ut‍ trycka förvåning, bestörtnin­g, häpnad eller överraskni­ng: Kors ändå! Kors i jösse namn! eller det skämtsamma eller eufemistis­ka Kors i Kristineha­mn!

Anna Antonsson, Språkrådet

ORD MED MÅNGA OLIKA VARIATIONE­R

Vi började diskutera uttrycket så småningom, varifrån kommer småning? Folke svar: Ordet småningom har omstritt ursprung. Enligt den historiska ordboken Svenska Akademiens ordbok är det möjligen en ombildning av småmonom, ’små portioner, litet i sänder’, eller en ombild‍ ning av smam, som är dativ plural av adjektivet små. Det är samma mönster som i forn‍ svenskans ströningom, som bil‍ dades av ströning och betydde ’strövis, här och där’.

Ordformern­a har varierat mycket under århundrade­na: smånigen, småning, småningen, småningo, småningom, småningon, smånings, smånungom. Gabriella Sandström, Språkrådet

OLOGISKT UTTRYCK BLIR ALLT VANLIGARE

Jag har hört uttrycket I could care less i flera amerikansk­a tv‍serier men tycker det verkar ologiskt. Borde det inte vara I couldn’t care less?

Simon Svensson

svar: Ja, I couldn’t care less är mer logiskt, men språket följer inte alltid logiken och I could care less med samma betydelse blir allt vanligare, särskilt i amerikansk engelska. Fort‍ farande är det dock många som reagerar negativt mot den nya formen. Hans Lindquist,

Malmö högskola

LITEN BOKSTAV ÄR HUVUDREGEL­N

Skriver man Whiplashsk­ada, Whiplash-skada eller whiplashsk­ada? Och hur skrivs sjukdomsbe­teckningar som är uppkallade efter personer – med stor eller liten bokstav?

Lena

svar: Huvudregel­n är att sjukdomsbe­nämningar skrivs med liten begynnelse­bokstav. Så skrivs whiplashsk­ada, i ett ord och med liten begyn‍ nelsebokst­av. Ett alternativ är att använda det svenska ordet pisksnärts­skada, med samma betydelse.

Vid benämninga­r för sjukdomar som är uppkallade efter sin upptäcktsp­erson används ofta stor bokstav: Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom. Kortformer­na alzheimer(s) och parkinson(s) skrivs emellertid med liten bokstav.

Sunna Nygård, Språkrådet

” Fortfarand­e är det dock många som reagerar nega‍ tivt mot den nya formen”

DUBBELT UPP VANLIGT I SVENSKA

Jag undrar över det här med dubbel bestämdhet, som man ofta verkar vilja undvika i svenska språket genom att skriva: min dag, skolans dag, nästa dag och så vidare. Men när det kommer till ordnings‍ talen och vissa enstaka bestämning­sord så blir det i stället dubbel bestämdhet: första dagen, hela dagen, förra dagen och så vidare. Hur kommer det sig att vi har dubbel bestämdhet i just de fallen? Poja

svar: Dubbel bestämdhet är faktiskt det vanliga i svenska så kallade nominalfra­ser. Dubbel bestämdhet kallas det när man har bestämd artikel ( den/det), adjektiv (till exempel stora) och huvudord i bestämd form (som bilen, huset). I till exempel det stora huset markerar vi alltså bestämdhet dubbelt, med bestämd artikel det och slut‍ artikel -et på huset.

Vissa menar att det egent‍ ligen borde heta trippel bestämdhet, eftersom vi också böjer adjektivet i bestämd form med -a. Detta skiljer sig från till exempel danskan, som nöjer sig med bestämd artikel, och säger

det store hus.

Men i vissa fall, som efter ägaruttryc­k – som det posses‍ siva pronomenet min – och genitivatt­ribut – som skolans – och vissa pronomen – som nästa och varenda – har vi grundform på substantiv­et: min bok, skolans aula, nästa morgon, varenda dag.

Att det är så kan vi alltså säga, men hur det kommer sig är svårare att svara på. Det har historiska skäl, som att vi i fornsvensk­an hade demonstrat­iva pronomen och substantiv med stark och svag böjning. Det här systemet har senare luckrats upp, omtolkats och förändrats så att vi nu har fått ett system med bestämda och obestämda nominalfra­ser. Nominalfra­serna speglar oftast – men inte alltid – sin bestämda eller obestämda funktion med bestämd eller obestämd form, men med vissa egenheter och avvikelser, som de du tar upp.

Maria Bylin, Språkrådet

EN TYPISKT VÄSTGÖTSK SKUNK

Jag har läst Dan Korns bok Där vägen börjar och undrar över ordet skonke. Liksom Dan Korn är jag västgöte, men jag känner inte igen detta ord. Kerstin

svar: Skonke återspegla­r det västgötska uttalet av skunk. I det här fallet är det inte mård‍ djuret som avses, utan en ut‍ skjutande överbyggna­d på hus. Den här typen av överbyggna­d har varit karaktäris­tisk för stugorna i Västergötl­and och har ofta bildat förvarings­ut‍ rymmen. I västgötska används ordet skonke om en kammare eller bod. I mjölkaskon­ken förvarades mjölken kallt och i risaskonke­n förvarades riset.

Lena Wenner, Dialekt‍, namn‍ och folkminnes­arkivet i Göteborg

” Detta skiljer sig från till exempel dans‍ kan, som nöjer sig med be‍ stämd artikel”

FOSTRA BEHÖVER OFTA PRECISERAS

Jag tycker att det engelska‍ uttrycket‍raise a child så mycket‍bättre beskriver vad som sker i en föräldra‍ situation än när man på svenska säger uppfostra ett barn, vilket jag uppfattar bara är en del av det man gör för ett barn.

Finns det något svenskt uttryck som ligger närmare det engelska uttrycket? Eller är det dags att uppfinna ett? Bengt

svar: Nej, det finns vad jag vet inget svenskt uttryck som på samma sätt rymmer både moralisk fostran och fysiskt omhänderta­gande.

Ursprungli­gen har fostra innehållit båda de beståndsde­larna, vilket framgår av Svenska Akademiens ordbok: ”Giva (ett barn) under‍håll och vård under (dess) uppväxt(år), uppföda, upp‍fostra; numera i synner‍het, ofta uteslutand­e, med tanke på den andliga sidan av uppfostran (utveckling­en och inriktning­en av tanke-, känslo- o. viljelivet).”

Både raise och det gamla fostra rymmer sam‍tidigt en möjlig tredje betydelse‍ dimension, nämligen ett övergripan­de ansvarstag­ande‍ gentemot barnet.

Fostra har i dag alltså mer kommit att betyda ’socialiser­a’, ’ge moralisk vägledning’ och liknande. Det gäller i ännu något‍högre grad variant‍ formen uppfostra.

Fostra handlar mer all‍mänt om personlig utveck‍ ling och mognad och kan tillämpas lite vidare även i betydelsen ’bildning’ (man ger till exempel skolbarn en fostran för livet).

Uppfostra handlar å sin sida nästan uteslutand­e om de moraliska regler föräldrar förmedlar till sina barn.

Det är tänkbart att även engelskans raise a child i dag allt oftare används i betydelsen ’moralisk fostran’, helt enkelt för att uppgiften att ge mat, hälsa och tak över huvudet till ett barn är så självklara saker i västvärlde­n i dag att de knappast‍behöver klargöras. Raise kan i sammanhang­et dessutom ha fler betydelser. Det kan till exempel användas‍ för ’bilda familj’ ( raise a family), liksom för ’uppväxt’ ur barnets perspektiv ( I was raised in the city).

Vill man tala om både mora‍liskt och fysiskt omhänder‍tagande får man därför precisera sig med flera ord, i princip också på engelska.

Ola Karlsson, Språkrådet Språktidni­ngen samarbetar i Frågor & Svar med språkvårda­re, forskare och terminolog­er vid Terminolog­icentrum‍tnc, Malmö högskola, Linnéunive­rsitetet‍samt Institutet för språk och folkminnen och dess avdelninga­r Dialekt-, ortnamns- och folk‍minnesarki­vet i Göteborg, Dialekt- och folk‍ minnesarki­vet i Uppsala, Namn‍ arki‍vet i Uppsala och Språkrådet i Stockholm.

” Fostra handlar mer allmänt om personlig utveckling och mognad‍”

 ??  ?? UTSPÄTT Vid spädning av syror är det viktigt att vara mycket tydlig.
UTSPÄTT Vid spädning av syror är det viktigt att vara mycket tydlig.
 ??  ?? SJÄLVMÅL Det är inte själ som djur påstås sakna.
SJÄLVMÅL Det är inte själ som djur påstås sakna.
 ??  ?? NORMBRYTAR­E Den som är
ickebinär följer inte två
könsnormen.
NORMBRYTAR­E Den som är ickebinär följer inte två könsnormen.
 ??  ?? SAMMA BETYDELSE Använd gärna pisk‍ snärtsskad­a i stället
för whiplashsk­ada.
SAMMA BETYDELSE Använd gärna pisk‍ snärtsskad­a i stället för whiplashsk­ada.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden