Spraktidningen

Torsby och Edsbyn

-

Både Torsby och Edsbyn har ungefär 4 000 invånare. Båda orterna ligger en bit från större orter: Torsby ligger cirka tio mil från Karlstad och Edsbyn ligger drygt tre mil från Bollnäs, sju mil från Söderhamn och tolv mil från Hudiksvall. Viss inpendling till Torsby sker från Sunne, liksom en del utpendling till Karlstad. Något fler pendlar från Edsbyn än till, framför allt till och från Bollnäs. Gymnasiesk­ola, sjukvård och dagligvaru­affärer finns på båda orterna.

”I Edsbyn var det fler som berättade att de kunde tänka sig att flytta till andra orter”

i Edsbyn inte använda sur‍ rande i och y alls. Ändå gör de det: hos många ungdomar är de surrande ljuden påtagliga, men med den viktiga skillnaden mot 1940‍talets Edsbybor att det bara är de långa i‍ och y‍ljuden som är surrande, alltså i fin och by, men aldrig de korta, som

i fisk och mygga.

ett annat projekt, som undersökte hur Västsverig­es dialekter förändrats, fann samma tendens i delar av södra Bohuslän: unga använder ofta de långa surrande i‍ och

y‍ljuden, men däremot inte de korta, som också här har tillhört den lokala dialekten.

En förklaring till detta kan vara att de långa surrande

i‍ och y‍ljuden också förekom‍ mer i göteborgsk­an och i stock‍ holmskan, och att de därför har kommit att förknippas med storstadsl­iv och modernitet. De långa surrande i‍ och y‍ljuden är på så vis under spridning hos landets yngre, men inte längre i betydelsen ”traditione­ll dia‍ lekt” utan snarare i betydelsen ”modernt storstadss­pråk”.

På samma sätt har en del andra nya språkdrag letat sig fram till ungdomarna i Eds‍ byn, som numera ibland uttalar långt ö‍ och ä‍ljud öppet, där standardsv­enskan har ett slutet ljud. På så vis uttalas alltså föl och häl med samma vokalljud som för respektive

här. I Torsby använde ingen sådana nya språkdrag – stor‍ stadens språk tycks ännu inte ha gjort sitt intåg i norra Värmland.

men hur kan det komma sig att Edsbydiale­kten har utjämnats så mycket snabbare än Torsbydial­ekten? Edsbyn och Torsby verkar ju så lika; de är båda typiska mindre orter på svenska landsbygde­n. För att finna en förklaring till det måste vi börja med att förstå hur dialekter föränd‍ ras. Många forskare tror att språk främst förändras i mötet mellan människor, och att en stor del av oss är språkliga kameleonte­r. Man kan tänka ungefär så här: En Edsbybo träffar en ganska standard‍ språklig stockholma­re och berättar att det samma dag är en masjnad på orten. Stock‍ holmaren förstår inte vad Eds‍ bybon menar – en masjnad? Edsbybon anpassar då språk‍ bruket till stockholma­ren, som bättre förstår marknad.

Men det är inte bara bristande förståelse som ger upphov till förändring­ar; atti‍ tyder till språk spelar också in. Kanske tycker vår Edsbybo att marknad låter finare än

masjnad och anpassar sig därför till stockholma­ren. I sådana fall kan det hända att Edsbybon börjar använda formen marknad även till andra Edsbybor, trots att de skulle förstå den dialektala formen. Om fler i Edsbyn gillar standardsv­enskans uttal och börjar använda det, får den här nya formen kanske så små‍ ningom fäste. Då har dialekten förändrats till förmån för standardsv­enskan, och den gamla formen har försvunnit.

Men varför verkar det här ha hänt så mycket mer i Edsbyn än i Torsby? Torsby ligger visserlige­n något längre från andra större orter än Edsbyn, men det är knappast hela förklaring­en. Snarare har det att göra med attityden både till den egna dialekten och till andras dialekt.

I Torsby berättade många att de var stolta över att vara Torsbybor och att tala den lokala dialekten. De ville i de flesta fall också mycket gärna bo kvar på orten. I Edsbyn var det däremot fler som berättade att de kunde tänka sig att flytta till andra orter, i alla fall en period, och de hade inte riktigt lika starka känslor för den egna dialekten. Fler Edsbybor förknippad­e dialekten med ”det gamla” snarare än ”det moderna”.

Den som gillar sin dialekt är alltså mer benägen att behålla den, och den som kan tänka sig att flytta till en storstad är mer benägen att slipa bort dialekten, redan innan hen har flyttat dit. Sådana faktorer spelar en avgörande roll i var‍ för dialekter förändras olika fort och kan förklara varför Torsbyborn­a i dag talar mer dialekt än Edsbyborna.

Jenny Nilsson är docent i nordiska språk och forsknings­arkivarie vid Dialekt-, namn- och folkminnes­arkivet i Göteborg, Institutet för språk och folkminnen, och ledde projektet Svenska dialekter i förändring.

Anna Wistrand är student vid språkkonsu­ltprogramm­et vid Göteborgs universite­t.

 ??  ?? / FAKTA
/ FAKTA

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden