Spraktidningen

BETYDELSEN KAN SKIFTA MED TIDEN

-

Jag har använt ordet vantra i hela mitt liv, med betydelsen ’lägga/flytta om’, det vill säga stuva saker så att mer får plats, eller byta ordning på dem så att det går lättare att hitta. Ordet kommer från min nordupplän­dske far som på 1950-talet var till sjöss på Nordsjötra­den. Jag hittar inte ordet i ordböcker. Finns det över huvud taget? Karin

svar: Vantra är ett slangord som kommer från språket månsing. Det var ursprungli­gen västgöta‍ knallarnas hemliga språk, känt sedan 1700‍talet. I Svensk slangordbo­k av Haldo Gibson och Stockholms­slang av Ulla‍britt Kotsinas anges betydelsen ’byta’, ’byta till sig en sak’, och Gibson anger exemplet ”vantra med någon”, alltså ’byta med någon’.

Vantra finns också med i Hemliga språk i Sverige från 1910 av Herman Palm. Där står det: ”På månsing byta till sig en ny sak i stället för en gammal utsliten. Att på ett kafé eller en offentlig lokal i ett obevakat ögonblick taga en ny hatt och lemna i stället en gammal, kallas att vantra staddja; ett dyligt ’byte’ vilja vederböran­de ej anse som stöld”.

Även om den exakta betydel‍ sen ’flytta om’ inte finns med i slangordbö­ckerna rör det sig sannolikt ändå om samma vantra. Det är inte ovanligt att ett ords betydelse med tiden glider och skiftar. Lovisa Alvtörn, Dialekt- och folkminnes­arkivet i Uppsala

” Det var ursprungli­gen västgötakn­allarnas hemliga språk, känt sedan 1700-talet”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden