Nya råd rätt i tiden
SVENSKA SKRIVREGLER Språkrådet Red. Ola Karlsson (Liber)
Äntligen är den här. Den nya upplagan av Språkrådets Svenska
skrivregler.
Det har gått nio år sedan förra upplagan kom ut och under den tiden har språket, inte minst skriftspråket, utvecklats och förändrats. Så nu känns det skönt att ha en aktuell uppdatering att vända sig till när frågetecknen hopar sig kring exempelvis avstavning, valet mellan stor och liten bokstav eller ut formningen av specialtext som punktuppställningar. Det första kapitlet i Svenska
skrivregler har rubriken ” Text och form”. Det handlar om samspelet mellan text och grafisk form. Första under rubriken i den nya upplagan lyder:”några råd om läsvänliga texter”. Och det är ingen tvekan om att den nu aktuella regel samlingen i det här avseendet har tillkommit under devisen ”Du ska leva som du lär”.
Boken är nämligen läsvän lig. Den har, precis som det förespråkas i det inledande kapitlet, en ”inbjudande, läsvänlig grafisk form”. Struk turen är ”överskådlig” och ”det väsentliga […] lyfts fram på olika sätt”. Till överskådlig heten bidrar i högsta grad de illustrerade kapitelstart sidorna. Det är bara att gratu lera redaktören, Ola Karlsson, och hans medarbetare!
Här finns några helt nya inslag, som ett delkapitel om ingresser, ett helt nytt kapitel om hanteringen av engelska ord och texter (skrivregler i miniformat för engelska texter) och, i kapitlet ”Främ mande tecken och fonetiska symboler”, råd om hur vi ska handskas med bokstavsteck nen i såväl arabiska som ser biska, makedonska och övriga språk i före detta Jugoslavien. En nyhet är också att skriv regelsamlingen nu avslutas med en lista över fördjupnings litteratur, något som vetgiriga läsare säkert välkomnar.
Men mest handlar det naturligtvis om utökade och preciserade råd. Vi kan exem pelvis läsa mer än i tidigare upplagor om val av böjnings ändelser. Mer om stavning och böjning av engelska lånord. Mer om källhänvisningar. Här finns något för alla som skriver. Rekommendationer som ligger rätt i tiden.
Informationen om att skiljetecknet punkt används för att avsluta meningar som är påståenden följs till exempel av denna upplysning: ”Meningarmåste inte alltid vara fullständiga huvudsatser utan kan även bestå av bisatser eller andra meningsfragment”. Ett ord i rättan tid, tycker nog de flesta skribenter i dag ...
Siv Strömquist