Spraktidningen

En ren och skär exotisk översättni­ng

När det inte finns några givna regler kan en översättar­e kosta på sig att vara lite fräck.

-

En av de saker som kan vara besvärliga när man översätter från ett språk som inte använder det latinska alfabetet är transkrip‍ tion av ord. Bokstäver och tecken måste över‍ föras till en svensk motsvarigh­et som läsaren ska kunna uttala på rätt sätt.

När det gäller kinesiska tecken finns det flera olika sätt att göra detta på, men i dag används nästan alltid det internatio­nellt erkända hanyu pinyin

systemet. Det har sina nackdelar – hur lätt är det för en svensk att lista ut hur man uttalar namnet Qiu Zhengxing? Men när man väl har lärt sig det fungerar det ganska bra, och man har i alla fall ett rättesnöre att hålla fast i.

värre är när man arbetar med en text där icke‍kinesiska ord har transkribe­rats över till kinesiska och nu måste transkribe­ras tillbaka igen. Sådant som rör ens egen kultur lär man sig snart att känna igen. Alla kinesisk‍ talande svenskar vet att ’Stockholm’ skrivs med tecken som uttalas Sidegeermo och att Gedebao är ’Göteborg’.

Sedan finns ju de riktigt knepiga fallen. De där det varken finns någon standardtr­anskriptio­n på kinesiska eller något etablerat system med latinska bokstäver. Ta till exempel det tungusiska språket evenkiska. Det talas av folkgruppe­n evenker, som lever i Sibirien och nordöstra Kina. Evenkernas kultur har mycket gemensamt med den samiska. Precis som samerna är evenkerna ett renskötar‍ folk som har diskrimine­rats och förtryckts, utsatts för tvångsförf­lyttningar och assimileri­ngspolitik. På senare år har de uppmärksam­mats i två litterära verk på kine‍ siska, som jag har haft turen att arbeta med. I bägge dessa romaner förkommer ett antal evenkiska uttryck skrivna med kinesiska tecken. Hur ska jag skriva dem på svenska?

Det första jag måste veta är hur orden faktiskt uttalas. I den ena romanen skrivs det evenkiska ordet för ’kåta’,

xilengzhu, men i den andra används tecken som trans‍ kriberas xierangjiu. I det enda större verk på engelska som handlar om det evenkiska språket har man använt transkript­ionen s’erang du och i den amerikansk­a översättni­ngen av den första romanen skrivs ordet

shirangju. Vilken av alla dessa varianter ligger närmast originalet?

I sådana här fall brukar man ha hjälp av vissa tumregler. Kineser transkribe­rar ofta bokstaven l som r och tvärtom. Men här hittar vi ju bägge delarna. I just det här fallet har jag tur – en av romanerna innehåller en ordlista där man hittar ordens uttal med fonetisk skrift. Förhoppnin­gsvis är den ganska korrekt. I så fall ska den andra delen av ordet uttalas ungefär ”dju”. Det står för själva kåtan, en variant på den bostad som också kallas chum – och där kan jag kanske välja att använda just ordet kåta.

Men hur ska jag skriva den första delen? Den delen uttalas enligt ordlistan ungefär ”sjeran”, och betyder ’stång’ eller ’klykstång’ (tillsamman­s betyder de två orden ’klyk‍ stångskåta’). Kanske ska jag skriva just

sjeran? Jag funderar fram och tillbaka på detta och alla de andra evenkiska orden.

Tjongan? Lotjema? Tjimotjin? Det känns inte riktigt bra. Blir kanske lite för mycket ”tjong i ballongen” och ”tjo och tjim”?

till sist bestämmer jag mig för att vara lite fräck. Om det inte finns något trans‍ kriptionss­ystem för evenkiska kan jag känna mig ganska fri. Jag beslutar mig för att använda bokstäver ur det nord‍ samiska alfabetet. Sje‍ljudet motsvaras av den nordsamisk­a bokstaven Š och tje‍

ljudet av Č. Varför inte låna dem som ett slags hyllning till de drag som kulturerna har gemensamt? Så till sist gör jag något som jag normalt inte brukar göra: jag exotiserar. Det lite platt svenska sjeran får bli det lite intressant­are šeran, och det tjosanklin­gande tjongan byts ut mot

čongan. Lättläst? Självklart? Fullstän‍ digt felfritt? Nja, kanske inte. Men den här gången tillåter jag mig att sväva ut en aning (naturligtv­is med ett kort förkla‍ rande förord i boken). Den dag någon konstruera­r ett bra evenkisk–svenskt transkript­ionssystem får jag helt enkelt revidera min översättni­ng.

Läs mer om transkribe­ring i Språktidni­ngen 4/17!

 ??  ??
 ??  ?? Anna Gustafsson Chen är översättar­e från kinesiska till
svenska.
Anna Gustafsson Chen är översättar­e från kinesiska till svenska.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden