HORACE ENGDAHL

Ett prövande projekt:

Horace Engdahl tänkte som ung skriva en avhandling om den brittiske författaren

Joseph Addison, en av grundarna till upplysningstidningen The Spectator. Han tröskade igenom ofantliga mängder bakgrundsmaterial för att förstå den värld som gett upphov till Addisons estetik. ”Jag läste alla engelska tidskrifter mellan 1660 och 1720, studerade spannmålsstatistik och läste ärkebiskopen av Canter burys predikningar, vilket är något av det tråkigaste jag har gjort i hela mitt liv. ”

Men han fann aldrig någon tydlig riktning i skrivandet, och efter fyra år var materialet så över väldigande att han var tvungen att ge upp. Det fyller fortfarande ett helt

skåp i hans arbetsrum.

Åldrandets precision:

Horace Engdahl menar att åldrandets nedsättning av associationsförmågan har haft en gynnsam effekt på hans skrivande. ”När jag läser mina tidigare essäer kan jag tycka att de innehåller alldeles för många idéer – det hade räckt med tio procent! Därför tror jag att det är en fördel med en viss avskärmning, som förenklar ditt framställningssätt och ger en skarpare kontur åt ditt ärende.”