Spraktidningen

Skitet finns främst i södra Sverige

-

? Kan ni säga något om utbredning­en

av formerna skiten respektive skitet? Svenska Akademiens ordlista, SAOL,

anger endast skiten, medan Svenska Akademiens ordbok,

SAOB, även anger skitet. Kan

skitet vara vanligare i Skåne?

– Olof

! SAOL har med skit i neutrum, men inte i böjd form – skitet – utan bara som i exemplet ”jag såg inte ett skit”. Det gäller även betydelsen i SAOB där neutrum av skit beskrivs i moment 2 i ordboksart­ikeln. Neutrum används och böjs

skitet i Blekinge, Skåne och till viss del Halland, om skit betyder ’skräp, smörja’. I övrigt böjs skit i betydelsen ’träck, exkrement’ i maskulinum skiten. Här följer exempel från Blekinge och Skåne där böjningen skitet används. Blekinge, Augerum: senn

falle sjetet i hög, ’sedan faller skitet/skräpet i hög’. Skåne, Östra Espinge: ta allt skitted

å bär au, ’ta allt skitet/skräpet och bär bort det’; Onslunda:

hogga itu hela sjited, ’hugga itu hela skitet/rasket’; Östra Vemmenhög: de darnade sjited, ’det där skitet/skräpet’.

Men i Småland kan neutrum av skit betyda ’latrin, träck; gödsel’. Exempelvis i Långasjö: dän klåkästa leljan växa i tjåkästa sketät, ’den klokaste liljan växer i tjockaste skitet’, och i Näshult: te mer en rör i sjetet tess

varr låkta dä, ’ju mer man rör i skitet desto värre luktar det’.

I Ångermanla­nd förekommer skitet, ”sjette” i vissa äldre talesätt eller uttryck, men i övrigt säger man skiten även här: ta bårt n hänn sjitn, ’ta bort den här skiten/smörjan’. Från Trehörning­sjö, Ångermanla­nd anges skitet i uttrycket gå på

sjette, ’gå på avträdet/dasset’. I övriga dialekter där skit finns belagt kan man även använda neutrum om ordet används i de betydelser som anges i SAOL och SAOB, det vill säga inte

ett skit, sånt skit och så vidare. Däremot säger man inte skitet. Annika Karlholm, Dialekt- och folkminnes­arkivet i Uppsala

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden