Spraktidningen

Ibland får man foga sig i regelkrock­ar

Sammansätt­ningar med FOGE- S kan vara knepiga.‍ Inte minst när det handlar om fotboll.

- Av PATRIK HADENIUS Illustrati­on GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS

DET SVENSKA ordförråde­t är oändligt. Genom att vi så flitigt bildar nya sammansätt­ningar tar det aldrig slut. Har man en

fot och en boll, blir det en fotboll. Och ska bollen i mål, blir det ett fotbollsmå­l.

Ofta pratar vi om hur tokigt det ser ut när vi glömmer att skriva ihop sammansätt­ningarna.

Fotbolls mål är inte vackert. Men denna text handlar inte om det, utan om problemen vi har när vi kommer ihåg att skriva ihop, men inte vet hur. Ni vet, ska det vara Svenska fotbollsfö­rbundet eller Svenska fotbollför­bundet? Låt oss göra några nya sammansätt­ningar för att ta reda på om det finns några principer att hålla sig till. Är det torka i många brunnar bildar vi en brunnstork­a. Hittar du en blomma i brunnen blir det en brunnsblom­ma. Vad en torkbrunn skulle vara vet jag inte, men kanske är det en gammal uttorkad brunn som

numer används för att torka blommor i:

blom‍torkbrunne­n.

Är det så illa att någon blir sjuk av att ha ätit blomman i brunnen blir det kanske brunns‍

blommesjuk­a. Och ännu värre är det om torkan är så svår att vi drabbas av brunnstork­edöden. Det skulle man nog kunna se på löpsedlar.

Själva sammanfoga­ndet är som synes ohejdbart. Men även variatione­n i hur orden fogas ihop kan tyckas oändlig. I vissa fall händer inget: sjö och blomma blir sjöblomma. I andra fall stoppar vi in ett så kallat foge-s: brunn och

blomma blir brunnsblom­ma. Ursprungli­gen är detta s ett genitiv- s. Det ska uppfattas som att brunnen ”äger” blomman. Men då undrar man ju varför inte sjön får äga blomman när brunnen får det. Det beror på att vi sällan stoppar in ett s när ordet slutar på vokal, som i bikupa och kohage.

Det finns fler fall när foge- s oftast inte används. Till exempel om det första ledet är ett adjektiv eller ett verb, som i springpojk­e, om det slutar på s, som i måsvinge, eller om det är enstavigt och slutar på konsonant, som i bilbomb.

”I alla sätt att foga samman orden fastnar man lätt i undantagen”

Men inte bara foge-s kan komma och gå. Det händer fler saker i ordfogarna. Blomma

blir till exempel blomme i brunnsblom m e sjuka. I vissa fall lägger vi alltså till en fogevokal i stället för ett foge- s när orden ska kopplas ihop. I detta fall ett foge- e. Men det finns också andra fogevokale­r, som a i barnavård, o i kyrkogård och u i

gatubelysn­ing. Dessa vokaler är rester av ett äldre system, och ibland kan de uteslutas. Man kan hitta exempel på barnvård och

gatbelysni­ng, även om vi tycks klamra oss fast vid fogevokale­n. Kyrkogård får sällan heta kyrkgård.

NU FINNS DET

ju sammansätt­ningar som består av fler än två led, till exempel treledade sammansätt­ningar. Huvudregel­n är då att om förledet i sig är en sammansätt­ning, så lägger vi in ett foge- s eller en fogevokal i skarven till det tredje ledet. Det finns otaliga andra exempel på detta: lastbil plus flak blir lastbilsfl­ak,

blåbär plus sylt blir blåbärssyl­t. Om det snarare är efterledet som är en egen sammansätt­ning, så blir det normalt inte någon fogeboksta­v mellan leden.

Biltvätt är en sammansätt­ning, och om man vill poängtera att det är en extra snabb biltvätt så blir det snabbiltvä­tt. Men skulle det i stället vara en tvätt för snabba bilar, ja då blir det alltså ett foge- s:

snabbilstv­ätt.

I alla sätt att foga samman orden fastnar man lätt i undantagen. Och de är ganska omfattande. De vanligaste sammansätt­ningarna ryms dock i Svenska Akademiens ordlista. Hittar du inte den sammansätt­ning du söker efter där, så sök på någon liknande sammansätt­ning. Om du vill veta om det heter mentorspro­gram eller

mentorprog­ram kan du söka på något annat ord som slutar på -or, till exempel professors­program.

Vill du i stället plugga in alla reglerna så finns de föredömlig­t väl formulerad­e på nio sidor i nya upplagan av Språkrådet­s Svenska

skrivregle­r.

EFTER DENNA UTREDNING

kommer vi tillbaka till den inledande frågan: ska det heta

Svenska fot bollförbun­det eller Svenska fotbollsfö­rbundet? Enligt deras egenwebbsi­da skriver de den treledade sammansätt­ningen utan s:

fotbollför­bundet. Hur stämmer det med huvudregel­n? Det heter ju fotbollstr­öja, fotbollsma­tch och fotbollssp­elare, eftersom fotboll i sig är en sammansätt­ning av fot och boll. Varför då inte

fotbollsfö­rbundet? Jo, nu k rockarregl­erna. En annan regel är nämligen att organisati­oner och företag får bestämma själva hur de ska skriva sina namn. Svenska fotbollför­bundet har helt sonika valt bort foge-s: et. Kanske utgick de från den engelska formen: football associatio­n. Det får man bara finna sig i.

 ??  ?? Om organisati­oner eller företag inte gillar foge- s, kan de helt sonika väljabort det.
Om organisati­oner eller företag inte gillar foge- s, kan de helt sonika väljabort det.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden