Den som är själv är inte övergiven

I Språktidningen 6/2017 skriver Staffan Dopping om ordet själv. Han anser att själv bör få fortsätta att betyda ’i egen hög person; utan hjälp’, som i Nu kan hon knyta sina skor själv, och att det helst inte ska användas i betydelsen ’utan sällskap’, som i Jag är inte själv

här (vilket ju också kan tolkas som att man själv inte befinner sig på platsen i fråga). Genom att använda själv i det första fallet men ensam i det andra bevarar man precisionen i språket, menar Dopping.

Jag tror att behovet av precision är en av orsakerna till den nya användningen av själv. Vi vill gärna skilja mellan det att vara utan sällskap tillfälligt eller efter egen önskan och det att vara utan gemenskap med andra människor – något som blir svårt om man använder ordet ensam i båda de fallen. Svenskans grannspråk, danska och norska, har två ord: ensom och alene. Även om orden i någon mån kan överlappa är det ingen tvekan om vad man menar om man säger Jeg var alene, men ikke ensom. Därför

ser vi att själv håller på att etableras som det föredragna ordet när man vill uttrycka att någon är utan sällskap, men inte övergiven. – Marit Julien