Samiska språkformer
Skoltsamiska och enaresamiska tillhör den östsamiska språk grenen, där även akkalasamiska, kildinsamiska och tersamiska ingår. Skoltsamiska talas nästan uteslutande i området kring Sevettijärvi i Finland samt i Ryssland. Tidigare har det använts även i Neiden i Norge. Skolt samiska och enaresamiska talas i Enare kommun, som är den enda kommunen i Finland där tre samiska språkformer talas: nordsamiska, skoltsamiska och enaresamiska. Kildinsamiska och tersamiska talas på Kolahalvön. Där talades tidigare även akkalasamiska, som Unesco nu anser vara utdött.
Centralsamiskan kan delas in i ett nordsamiskt och ett lule samiskt område. Nordsamiskan har 20 000 talare, lulesamiskan 2 000. Till nordsamiska räknas sjösamiska, som talas i kustom rådet i Norge, finnmarkssamiska, som talas i Finnmarken i Norge och tornesamiska som talas norr om Gällivare. Lulesamiska talas i Jokkmokk i Sverige och i Tysfjord i Norge. Till de centralsamiska språkformerna hör även arjeplogs samiska som talas i Arjeplogs området.
Till de sydsamiska formerna hör umesamiska, som talas i Väster botten, och ”den egentliga” sydsamiskan, som talas i södra Västerbotten och Jämtland. Källa: Nordens språk med rötter och fötter