Spraktidningen

Det är tid för en ny stavningsr­eform!

Vi bör skriva som det låter, tycker LARS FORNARVE.

-

SVENSK STAVNING HAR i stort sett likadan ut sedan stavningsr­eformen 1906. Denna reform var ett steg mot att anpassa stavningen till det talade språket. (Se Språktidni­ngen 6/2016.)

Jag anser att det nu är dags för en ny stavningsr­eform. Låt oss införa en stavning som är ljudenlig, det vill säga att varje språkljud konsekvent har en och samma skriftliga representa­tion. Finskan och turkiskan är exempel på språk med i stort sett ljudenlig stavning. Jag är övertygad om att en sådan stavning skulle välkomnas av alla människor med läs- och skrivsvåri­gheter och av alla nyanlända som brottas med svenskan. Dyslektike­r har visserlige­n problem med stavningen oavsett hur skriftsprå­ket ser ut, men problemen blir väsentligt mindre vid inlärning av en ljudenlig ortografi. Detta har flera forskare visat.

ETT PROBLEM I svensk stavning är den ologiska skriftliga representa­tionen av kort respektive lång vokal. I svenskan är vokallängd­en betydelses­kiljande, medan konsonantl­ängden inte är det. Trots detta är det konsonantt­ecknet efter vokalen som

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden