Spraktidningen

Finkänslig­t sätt att tala om döden

-

Varför säger man så ofta gått bort när någon dött? Oavsett hur man dött så kan man ju inte ”gå”. Själv säger jag oftast att min man somnade in. Det var vad jag upplevde när han dog.

– Barbro Saker som av en eller annan anledning är känsliga att prata om brukar vi språkbruka­re hitta på olika finkänslig­a eller distansera­de ord och uttryck för. Det är därför som det finns så många uttryck för sådant som döden, sex, graviditet­er, toalettbes­ök och så vidare.

I den historiska ordboken

Svenska Akademiens ordbok kan man se att uttrycket

gå bort har använts om att avlidna‍sedan åtminstone 1600-talet, i synnerhet i mer högtidlig stil. Det tidigaste skriftliga belägget finns hos Karl IX som 1604 skrev: ”Det ena slägtet går bort efter det andra.” Generellt används uttrycket om att förflytta sig från en plats till en annan, eller som här från ett tillstånd till ett annat. Verbet

gå används ofta i överförd bemärkelse även när det inte är frågan om att förflytta sig med benens hjälp – man säger till exempel att tiden går, att saker kan gå galet eller att en

fläck går bort i tvätten. Den dubbeltydi­ghet som kan finnas i uttrycket gå

bort vållar sällan bekymmer eftersom sammanhang­et nästan alltid hjälper oss att avgöra betydelsen.‍men dubbel‍ tydigheten kan vara svår för barn att förstå, vilket till exempel Barbro Lindgren visar i barnboken Andrejs längtan där hon skriver om att Andrejs mamma hade gått bort, men att ingen berättade vart hon hade gått.

Ingrid Olsson, Språkrådet

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden