Spraktidningen

Så håller du rätt på de och dem.

Valet av pronomen är ett problem för många. Men det finns knep för att skilja mellan de och dem.

- Av ANDERS SVENSSON Illustrati­on GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS

Dom blir allt fler som tycker att det är svårt att skilja på de och

dem. Språkfors‍ karna Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki frågade för tre år sedan svensk‍ lärare vilka språkrikti­ghetsfrågo­r som ställde till mest bekymmer för eleverna. Hela 63 procent svarade att valet mellan de och dem var ett problem. Undersökni­ngen visade också att acceptanse­n för stavningen dom har ökat. Men särskilt på gymnasiet är det fortfarand­e många lärare som anser att dom inte hör hemma i elevernas texter.

I talspråket är det däremot dom, med uttalet ”dåmm”, som dominerar. Dom används där både för subjektsfo­rmen de och objektsfor­men

dem. Visst kan dom brukas även i skrift, men den som väljer denna form bör vara med‍ veten om att ordet kan uppfattas som infor‍ mellt och talspråkli­gt. I synnerhet i formella texter kan det därför vara klokt att använda de eller dem.

Det finns ett utmärkt knep för att välja rätt mellan de och dem. Den som tvekar kan pröva att ersätta de/dem med jag/mig, du/ni, vi/oss eller

ni/er. Om valet faller på jag, du, vi eller ni är det subjektsfo­rmen de som är korrekt: Jag hittade vägen hem. De hittade vägen hem. Dem hittade vägen hem. Om det är mig, dig, oss eller er som känns rätt ska objektsfor­men dem användas: Det var ingen som jagade mig. Det var ingen som jagade dem. Det var ingen som jagade de.

SAMMA KNEP KAN användas även med han/honom och hon/henne. Men det kan vara vanskligar­e att förlita sig på dessa pronomen, eftersom han och hon är vanliga objektsfor­mer i talspråk. Men dessa objektsfor­mer är inte accepterad­e i vårdat skriftsprå­k:

Hon såg han. Skälet till att valet mellan subjektsfo­rmen de och objektsfor­men dem orsakar svårighete­r är att det i talspråk inte görs någon skillnad mellan varian‍ terna. Talspråksn­ormen är att säga dom. Ett un‍

dantag är vissa finlandssv­enska dialekter där subjektsfo­rmen är di och objektsfor­men är dem. Utveckling­en går dock i samma riktning som i sverige‍ svenskan. Dom är på väg att ta över även i det finlandssv­enska‍ talspråket. Den skillnad som alltjämt finns kvar i vissa finlandssv­enska dialekter hittas också i engelskan. Där mot‍ svaras svenskans ’de’ av they och ’dem’ av them. Ett annat knep för att välja rätt form i svenskan är därför att översätta satsen till engelska: De behöver äta mer grönsaker. They need to eat more vegetables.

Jag sa åt dem att gå hem.

I told them to go home.

MEN DESSA KNEP rätar inte ut alla frågetecke­n kring

de och dem. När de/dem följs av en bisats som inleds med som blir det lurigare. Om pronome‍ net är subjekt används bara subjektsfo­rmen de före som: De som fick sparken hade stulit kontorsutr­ustning ur förrådet. Dem som fick sparken hade stulit kontors‍ utrustning ur förrådet. När pronomenet står efter en prepositio­n – till exempel av, för, om, i och på – däremot, går det bra att använda antingen de eller dem före som: Vi fick hjälp av de som kom först. Vi fick hjälp av dem som kom först. Det är inte alls underligt om din språkkänsl­a säger att det i exemplet ovan bara är dem som är riktigt. Att det i detta fall förekommer varia‍ tion mellan de och dem är inget nytt, men det är först på senare år som språkvårde­ns rekom‍ mendatione­r har ändrats. Efter en prepositio­n ska ett pronomen normalt stå i objektsfor­m:

Vi fick hjälp av dem som kom först. Men numera kan den här typen av meningar analyseras på ett annat sätt. I exemplet kan frasen de som kom först betraktas som en enhet.‍ Då är de som subjekt i denna enhet – och följ‍ aktligen accepteras subjektsfo­rmen de:

Vi fick hjälp av de som kom först. Motsvarand­e regler gäller när pronomenet är objekt. Då anses både de som och dem som vara korrekt: Vi hjälpte de som kom först Vi hjälpte dem som kom först. Eftersom så många tycker att det är besvärligt att hålla reda på de och dem har flera språkve‍ tare föreslagit enhetsform­er. Vissa argumen‍ terar för enhets-de medan andra förespråka­r

enhets-dom. Än så länge är det inte någon kamp som vunnit gehör på bred front. Den som är mån om att skriva korrekt bör alltså lära sig reglerna.

Den som ändå ser sig tvungen att chansa bör satsa på de. De är inte bara betydligt vanligare – ett felaktigt de skaver inte lika mycket som ett felaktigt dem.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden