Orden som ställer till det för översättarna.
I alla språk finns uttryck som är som är så inbakade i sin kultur att de nästan är omöjliga att översätta. Men det finns strategier för att tackla problemet.
ARUNDHATI ROYS Den
ytterstalyckans ministerium är skriven på engelska – ett av Indiens officiella språk. Ändå finns mängder med ord och fraser på andra språk i romanen. Författaren har valt att inte översätta dem.
När den svenska över sättaren Peter Samuelsson in såg att manuskriptet till boken inte bara innehöll engelska, utan även ord på hindi, urdu, kashmiri, malayalam, sanskrit och pashto, tog han ett djupt andetag.
Och bestämde sig sedan för att skärskåda varje ”främ mande” ord för sig, vartefter de dök upp i texten. Förstår läsaren tack vare samman hanget eller krävs en förkla ring? Eller rentav översätt ning till svenska?
– Jag översatte faktiskt en del av dem till svenska, till exempel och som växte i trädgården. Det översatte jag till ’aubergine’ och ’grönkål’.
Och på några ställen lade Peter Samuelsson till förkla rande efterled, så att orden blev till sammansättningar:
dafli blev ’daflitrumma’ och ittar blev ’ittarolja’.
– Men på många håll tyckte jag att betydelsen framgick av sammanhanget, som när plaggen salwar kameez, sharara och gharara räknas upp ihop med andra kvinnokläder. Man måste ju inte veta exakt hur plagget ser ut.
Likadant resonerade Peter Samuelsson i fråga om meningen”hon sveper dupattan över huvudet”.
– Då förstår man att dupatta är en sjal, även om man kanske inte förstår att det är en lång sjal. Chunni är lite mer oklart. Det står att ”hon viftar med sin chunni”, så man skulle ju
kunna tro att det är rumpan, jag vet inte. Men det är en sjal, det också! Orden janitsjar och satya
graha visar sig vara ”nästan svenska”. Janitsjar står bland annat i Svenska Akademiens
ordlista och Svensk ordbok. – Det är ett från början turkiskt ord som betyder ’osmansk krigare’, berättar Peter Samuelsson. Satyagraha är sanskrit, betyder ’San ningens väg’, och är Mahatma Gandhis icke-våldsfilosofi. Ordet finns med i National
encyklopedin, då tyckte jag att det kunde stå oförklarat här.
DET KANSKE TYNGSTA
argumentet för att inte över sätta till svenska är att Indiens språkliga rikedom är ett tema i boken och en politisk poäng för Arundhati Roy:
– Hon vänder sig mot hindu nationalisterna, som vill att hindi ska vara officiellt språk, överordnat alla andra. Så det blir ett slags protest att ha så mycket urdu i boken, säger Peter Samuelsson.
Den extrema varianten, att översätta alla främmande ord till svenska, hade suddat bort förödande mycket av det exotiska Indien ur boken.
– Ja, då hade det blivit många stora sjalar, bylsiga byxor och currygrytor, säger Peter Samuelsson med ett skratt.
Han berättar om en kinesisk kollega som kämpade med att förklara en mängd kine siska maträtter som inte finns på svenska.
– Översatt till svenska hade allihop blivit nudlar.
Många av de här orden är kulturspecifika, alltså så starkt förknippade med en kultur att de nästan är