Engelsk datormus har två plural former.

Språkvårdare, forskare och terminologer svarar på frågor om svenskt och engelskt språkbruk.

Inget långt steg från att kurtisera

? Vi var några kolleger som satt och gottade oss i gamla ord på fikarasten. Ordet fjässa kom på tal, som i Östergötland betyder ’att ha samlag’. Finns det i andra dialekter och vad är ursprunget till ordet? – Kent ! Ordet fjässa, eller fjässe, fjäsa, i betydel sen ’ha samlag’ finns belagt i vårt dialektords arkiv från landskapen Närke, Småland, Södermanland, Uppland, Västergötland, Västmanland samt Öster götland.

Troligtvis är fjässa en utveckling av ordet fjäsa i betydelsen’göra sig till’, ’krusa' (för någon)’, ’kurtisera (någon)’. Steget från dessa betydelser, särskilt den sist nämnda, till betydelsen ’ha samlag’ är inte särskilt långt. Jenny Öqvist, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samma ord för alla rektorer

? När man talar om en kvinnlig skolrektor på engelska, ska man då använda headmistress i stället för headmaster? – Ulla-britt ! Tidigare skilde man ofta på manliga och kvinnliga rektorer i brittisk engelska. Sedan några decennier tillbaka används i stället head teacher eller bara

head, det senare förutom att det är smidigare också för att markera att rektorer sällan undervisar numera. Somliga brittiska privatskolor har behållit det gamla språkbruket med headmaster/headmistress. I andra delar av den engelsk språkiga världen, till exempel USA och Australien, används i stället det könsneutrala prin

cipal. Rector används ibland i skolor med religiös inrikt ning, exempelvis i Skottland. Maria Estling Vannestål, Linnéuniversitetet

Hela veckan eller bara en del av den

? Vilket av följande är korrekt: Han kommer hit nästa vecka eller Han kommer hit i nästa vecka? Hela mitt liv har jag sagt och hört det förstnämnda, men i både medierna och i verkliga livet hör jag allt oftare det andra sättet att säga det.

– Joakim

! Båda är fullt tänkbara men kan tolkas på olika sätt. Han

kommer hit nästa vecka är det vanligaste sättet. Det foku serar mer på hela den kom mande veckan. Det andra uttrycket, Han kommer hit i nästa vecka, betonar mer en viss tidpunkt: ’någon gång eller någon dag i nästa vecka’.

Ola Karlsson, Språkrådet

Ett läskigare sätt att skriva

När man skrev med bläck förr i tiden använde man ett slags vagga med läskpapper på. Vad heter en sådan? – Elin ! Läskpress enligt

Svenska Duden, som också har en bild på denna vagga. På den tiden då man skrev med bläck använ des verbet läska för beskriva vad man gjorde när man tryckte läskpapper mot ett papper med färsk bläckskrift för att få bort (överflödigt) bläck. Åsa Holmér, Terminologi centrum TNC

Stavning efter ursprungsland

I Språktidningen 7/2017 finns en notis där det sägs att whisky används i brittisk engelska, whiskey i ameri kansk. Jag har lärt mig att skillnaden inte är vilken sorts engelska man skriver, utan att stavningen beror på var drycken är tillverkad. Eller är det en stavningsregel som bara finns i svenskan? – Rhonda Detta är en fråga som engagerar många maltentusiaster. I den tongivande brittiska Longman dictionary of contemporary English står det att whisky är en alkoholhaltig dryck tillverkad i Skottland, whiskey en dito tillverkad i Irland eller USA. Man använder alltså olika stavning för de olika produkterna. Den inflytelse rika New York Times manual of style rekommenderade tidigare whiskey oavsett tillverknings land, men har nu ändrat sig och förordar stavning efter ursprung. På svenska finns bara stavningen whisky i Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok. Men vill man hålla sig väl med exper terna bör man nog använda den stavning som anger ursprunget, oavsett om man uttrycker sig på brittisk eller amerikansk engelska eller på svenska. Hans Lindquist, Malmö universitet

Bäst att skriva ihop engelska i svenska

? Hur skriver man ordet road trip på svenska? Road trip

eller roadtrip? – Maria ! I svenska medietexter dominerar hopskriv ning i ett ord, och det är det skrivsätt vi rekommen derar i svenska texter.

Engelska sammansättningar och flerordsuttryck får ofta hopskriven form i svenskan när de blir fasta, etablerade uttryck. Utvecklingen är ofta densamma i engelskan, och även om särskrivning, road trip, och skrivning med bindestreck,

road-trip, dominerar i engelska ordböcker och i engelskt språkbruk, är hopskrivning,

roadtrip, också rätt vanligt.

Ola Karlsson, Språkrådet

Vädret i Borås är ofta kiligt

Min sambo som är från Boråstrakten använder ofta kiligt, till exempel

det är kiligt väder ute. Då är det grått och trist. Jag känner inte till kiligt från Göteborg. Är det boråsiska? – Bertil

! Kilig betyder ’tråkig’. Det är ett vanligt ord i Borås med omnejd. Ordet finns även på annat håll i Sverige, men då ofta i formen

kedelig. I grunden är det samma ord som danskans

kedelig och norskans kjedelig. Lena Wenner, Dialekt, namnoch folkminnesarkivet i Göteborg

Avgaser avslöjar syn på verkligheten

Min femårige son sa i dag på väg hem från förskolan: ”Oj, vad det luktar avgas från den bilen”, inte avgaser. Jag skulle just till att rätta honom, men hejdade mig. Man säger ju faktiskt gas i singular, utan pluraländelsen er, om andra gaser, som klorgas, senapsgas och lustgas. Så varför säger vi avgaser i plural? – Karl Gas behandlas oftast språkligt som ett ickeräknebart substantiv, men kan också användas om en sorts gas, och när det gör det blir det ett räknebart substantiv som kan sättas i plural.

Att vi säger avgaser beror nog på att man, precis som du tänker, språkligt behandlat det som en blandning av olika sorters gaser. Sedan har det blivit en konvention;

Svenska Akademiens ordlista tar till exempel upp att ordet mest används i plural,

avgaser. Klorgas och senapsgas behandlar vi vanligtvis som ickeräknebara, i likhet med lustgas som uppfattas som en sorts gas, även om den kemiskt sett är sammansatt.

Språket speglar alltså mer vårt sätt att uppfatta sakers räknebarhet eller ickeräkne barhet än hur det ”egentligen är”, och det är väl också svaret på din fråga om varför: för att språket inte avbildar någon objektiv verklighet, utan snarare vårt sätt att uppfatta den.

Maria Bylin, Språkrådet

Kort vokal vanligt val i fasta fraser

Genitivformen till ordet Gud är Guds och vokalen u uttalas då i allmänhet kort, på samma sätt som i ordet puts. Men en del hävdar bestämt att man ska uttala u: et långt, som i hus. Hur bör man säga?

– Helga Som du själv skriver är uttalet med kort u allmänt vedertaget. Det gäller särskilt i fasta fraser som tio Guds bud, för Guds

skull eller Guds son. I ovan ligare förbindelser, till exempel Guds bostad eller

Guds randiga strumpor, är benägenheten större att uttala genitivformen med långt u. Uttal med långt u är också det förväntade om man talar om andra gudar än den enda (kristna) guden, till exempel i en fras som denna guds betydelse inom den nordiska mytologin.

Att enstaviga ord som har en lång vokal i grundform uttalas med kort vokal i geni tiv i fasta fraser är något som förekommer också för andra ord. Huvudordet i fraserna

till havs, till skogs och till sjöss uttalas till exempel alla med kort vokal, trots att mot svarande grundformer uttalas med lång vokal.

Lisa Rudebeck, Språkrådet

Ett uttryck för något slags brist

Min farfar brukar säga att han är så falli. Han menar att han känner sig skröplig och inte är lika pigg som han var för några år sedan. Vad är falli för ett ord? – Anna Ordet falli som kan uttalas /falli/ eller /fallit/ förekommer i nästan alla svenska dialekter. Uttalsformen utan -t är påverkad av franska och hörs huvudsakligen i Götaland. Formenfallit har troligen lånats in via tyskan från italienskans fallito och förekom mer i Svealand och Norrland.

Ordet uttrycker att något slags brist föreligger, exempel vis han är falli för pengar, ’han saknar pengar’. Om det används om hälsan betyder

falli ’utmattad, skröplig’. I norrländska dialekter kan det också betyda ’skadad, rörelsehindrad’. På flera håll i Sverige används fallit även om en berusad person. Lena Wenner, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg

Kulissen kan kallas fotoplank

Jag söker benämningen på den målade kuliss med hål i som besökarna på till exempel ett nöjesfält sticker huvudet igenom för att bli fotograferade. – Ellen ! Kan fotoplank duga? Det har TNC en gång i tiden fått rekommenderat av Peter Pluntky, expert på bland annat antika leksaker. Han sa att det inte fanns någon etablerad benämning på en sådan kuliss men att han sett fotoplank användas.

Det är lustigt att det inte tycks finnas någon etablerad be nämning, eftersom fotoplank har funnits sedan sekelskiftet på bland annat nöjesfält och badorter, enligt Peter Pluntky.

Åsa Holmér, Terminologicentrum TNC

En uppmaning om att ta det lugnare

I en av sina monologer diskuterar Jerry Seinfeld hur livet för amerikanska barn är förknippat med ordet up: shut up, let me

stay up och wait up, medan det för vuxna mest är förknippat med down: put that down, sit down och slow down. Jag är bekant med alla dessa utom

wait up. Vad betyder det?

– Cosmo

Den vanligaste

betydelsen för wait

up är ’sitta uppe och vänta på att någon ska

komma hem’, som i Don’t wait up for me, I may be late. Wait up i Seinfeld-exemplet är snarare en synonym till

wait i betydelsen’stanna, gå/ spring inte så fort’, som i Wait up, man, Dan says. You walk so fast.

Wait används väldigt säll synt med up i texterna i våra databaser, förmodligen delvis på grund av frasens talspråk liga karaktär. Magnus Levin, Linnéuniversitetet

Danskt uttal ligger bakom svenskt ord

Varifrån kommer

uttrycket inga

degadarier? För mig betyder det ungefär ’inga konster nu, skärp dig, stick inte ut/upp’. Jag har också sett det i en dansk modetidning. Har det svenska och danska uttrycket samma ursprung?

– Annika Det snarlika dikke

darer förekommer i både danska och norska med just den betydelse som du anger, ’konster, krumbukter’, så visst bör det finnas ett samband. Antag ligen har ordet sitt ursprung i Danmark. Det skulle då vara en flertalsform av ett äldre ord,

dikkeda, ’narraktighet’, som i sin tur möjligen går tillbaka på

dikke, ’kittla’. Hur det kommit till Sverige är svårt att veta i detalj, men sannolikt har det lånats in någon gång under första hälften av 1900-talet. Den form du anger är intres sant i sig eftersom den tycks avslöja att ordet förmedlats via talat, inte skrivet, språk. Att danskans och norskans kk motsvaras av g indikerar nämligen att det är det danska uttalet som ligger bakom det svenska ordet – det danska uttalet av dikke är /dege/. Erik Magnusson Petzell, Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg

Bäst att tala om material

I en text finns ordet

material vilket i sammanhanget avser allt man kan behöva få levererat – från oförädlade saker som grus till färdiga system eller komponenter som fläktar. Kan man använda material (med a) om både grus och fläktar? Eller är gruset materiel (med e)? – Ann Vi rekommenderar att man genomgående använder material, det vill säga att man inte försöker upprätthålla någon skillnad mellan dessa ord. Det är i grunden samma ord, som fått olika form i svenskan. Ordböckerna tar visserligen upp att material betyder ’råämne för bearbetning’ medan grundbetydelsen av

materiel är ’hjälpmedel, redskap’. Men materialanvänds också i betydelsen’hjälpmedel, redskap’ och i praktiken kan det vara mycket svårt att avgöra om något är material eller materiel. Sett ur en aspekt kan till exempel bilder i en lärobok kallas bildmaterial, sett ur en annan aspekt kan det kallas bildmateriel.

Ingrid Olsson, Språkrådet

Adjektiv med nordiska rötter

Vad är man om man är nimmer? Jag har hört ordet i nordvästra Blekinge. – Per ! Adjektivet nimm eller

nimmer kan ha flera olika betydelser, till exempel ’läraktig’, ’intelligent’, ’kvicktänkt’ och liknande. Det är ett gammalt nordiskt ord som är bildat till verbet

nimma som betyder ’taga’. Anna Westerberg, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Knepigt hantera flera i en familj

Jag undrar hur man ska göra när familje medlemmar nämns

i plural. Exempel: Det fanns en Hallman som jag gillade men tre Hallmans som jag ogillade. Är det vedertaget att använda plurals på detta sätt i svenska eller räknas det som en anglicism? Bör man i stället skriva så här: ”Det fanns en i familjen Hallman som jag gillade, men tre som jag ogillade.” – Lars-olof Det är bättre att göra en omskrivning, som i ditt förslag, än att skriva Hallmans, eftersom det riskerar att uppfattas som en anglicism. Namn böjs sällan, men det förekommer. Vissa efternamn fungerar bättre än andra att böja i plural, som

Petterssöner, Anderssöner och Bernadotter. Det händer också att man stöter på namnformer som slutar på -s: Vi var bortbjudna till Hallmans i lördags. Formen med -s för dock tankarna till par eller till familjer som helhet, och fungerar alltså inte riktigt som en vanlig pluralform. Gabriella Sandström, Språkrådet

Engelsk plural för datormöss

? Översätter man

datormöss med

computer mouses eller computer mice? Jag tycker mig ha hört båda varianterna.

– Lena

Jag undrar över Jädersby utanför Arboga, i närheten av Jädersbruks herrgård. Vet man vad namnet/ordet

jäder kommer från? Har det att göra med geografiskt läge eller kommer det från något annat? – Lars-olof

Ortnamn på Jäder- förekommer på en rad platser, inte minst i Västmanland och Södermanland. Namnen innehåller det fornsvenska ordet iædhur som betyder ’kant, rand’. Bakgrunden till namnen varierar. Ibland handlar det om att platsen ligger i utkanten av ett område, ibland syftar namnen på terrängformationer av olika slag som utgör ”kanter” i landskapet, till exempel långsträckta höjdsträckningar eller branta raviner.

Kristina Neumüller, Namnarkivet i Uppsala Ja, det stämmer, och båda varianterna används flitigt. Den oregelbundna pluralformen

mice är dock klart vanligare än den regelbundna mouses, trots att somliga menar att den senare är ett bättre val, för att särskilja den här specifika betydelsen av mouse. Det hävdas också att det borde heta

mouses för att sammansätt ningar där det ena ordet har tappat sin ursprungliga betydelse brukar bli regel bundna – precis som att man

sa Walkmans i stället för Walkmen – men den regeln har gott om undantag. Dataföretag använder ofta mouse devices i stället för att slippa välja. Det sägs ibland att mouse skulle vara en förkortning för manually-operated user-select equipment, vilket skulle föranleda användningen av

mouses, men detta är en myt. Det handlar i stället helt enkelt om den fysiska likheten med den lilla gnagaren. Maria Estling Vannestål, Linnéuniversitetet

Undervisningen kan vara katedral

Inom högskolevärlden, särskilt inom det medicinska området, träffar man ibland på uttrycket

katedral undervisning. I mina öron låter det underligt och jag skulle föredra ordet kateder undervisning – eller ännu hellre föreläsning, eftersom

katederundervisning känns förlegat som företeelse inom högre utbildning. Jag vet att

kateder och katedral har samma ursprung i latin. Jag vet också att utbildning och kyrka länge hörde ihop, men jag vill ändå hålla isär katedern och

katedralen – vad säger språkvården om detta? – Eva

! Det är främst medicinska utbild ningar som bedriver

katedral undervisning. Uttrycket

finns också med i Svenska Akademiens ordbok, under

adjektivet katedral: ’om akademisk föreläsning eller undervisning: som hålles eller meddelas från kateder’.

I andra delar av samhället, till exempel i skoldebatten, och i de nusvenska ordböckerna Svenska Akademiens ordlista

och Svensk ordbok, är katederundervisning det ord som an vänds för samma företeelse. Att undvika katedral under

visning är lätt att göra i sitt eget språkbruk om man vill, men att påverka andras språkbruk kan vara svårt. Språkvården har inga synpunkter på kate

dral undervisning som variant, så länge medicinarna inte upp fattar det som problematiskt. Olika områden har inte sällan egna sätt att benämna saker och ting.

Maria Bylin, Språkrådet

Humanmjölk kan skapa förvirring

Jag har en fråga som rör spädbarnets nutrition: ska det heta

bröstmjölk eller modersmjölk? Och vad bör ersättningen heta: bröstmjölksersättning eller modersmjölksersättning? Jag tycker att bröstmjölk har fördelar framför modersmjölk. Den mjölk bebisen får behöver ju inte komma från den egna mamman för att ha positiva effekter (jämför med donator

mjölk). Ännu precisare vore kanske humanmjölk, av engelskans human milk. Och varför ska modersmjölk vara med i begreppet för de industri tillverkade produkterna? – Liz Visst kan man använda bröstmjölk, men i de fall mjölken faktiskt kommer från modern borde det gå att säga moders

mjölk. Bägge har hur som helst spridning i språkbruket. Bröstmjölksersättning och modersmjölksersättning är också allmänt spridda. Det handlar ju om någon sorts ersättning för mjölken från moderns bröst, så inget av uttrycken blir som vi ser det missvisande.

Ordet humanmjölk kan man använda när man behöver skilja bröstmjölk (eller modersmjölk) från till exempel komjölk. Men att använda

humanmjölk som ny term för det som kallas för bröstmjölk eller modersmjölk skulle bara förvirra, eftersom det inte verkar finnas förankrat i bru ket. Inte heller humanmjölks

ersättning är därför lämpligt. Stefano Testi, Terminologi centrum TNC

Engelsk matporr är positivt laddad

? På svenska finns det sammansatta substantivet matporr, som syftar på överdådigt läckra bilder på mat. Ordet verkar oftast ha en positiv klang, men jag undrar hur det ser ut med engelskans food

porn. – Mariah

Porn – men inte den långa formen porno

graphy – har använts sedan 1970-talet för att beskriva bilder och texter som man vältrar sig i och som framhäver de sinnliga aspekterna av ett ämne med en effekt som liknar den som pornografin har. Food porn, som är den vanligaste av dessa sammansättningar, är mestadels positivt laddat: drooling over some delicious food porn, medan de flesta andra har negativbetydelse.

Poverty porn syftar till exempel på att man exploaterar fattigas lidande för att samla in pengar, medan property porn beskriver tv-program om lyxbostäder. Ruin porn, slutligen, beskrivs i ett exempel som ”imagesof once striking but now decaying buildings surroundedby scenesof desolation”. Invånarnai vissa amerikanska städer ogillar starkt att andra vältrar sig i deras förfall: Detroiters hate what they call ”ruin porn”. Magnus Levin, Linnéuniversitetet

Var konsekvent när du skriver noter

När man har en asterisk vid ett uttryck för att längre ner på samma sida förklara detta uttryck, hur markerar man då förklaringen längre ner på sidan? Med ännu en asterisk eller med ordet fotnot? Om det står ... styrka* i texten, borde det då stå längst ner *Medel

värde av fyra mätningar eller Fotnot: Medelvärde av fyra

mätningar? – Maria Regeln är att man ska ha samma tecken i texten som i noten, så att läsaren förstår hur

hänvisningarna hänger ihop. Har man en asterisk i bröd texten ska man också ha det i noten längst ner. Av dina två exempel är det alltså *Medel

värde av fyra mätningar som är korrekt. Har man många sådana hänvisningar är det däremot lättare att använda siffror och numrera fot noterna löpande. Man skriver då i brödtexten ... styrka1 och i förklaringen längst ner på sidan 1 Medelvärde av fyra mätningar. I ordbehandlings program finns särskilda funktioner för automatisk insättning av löpande numre rade fotnoter.

Sofia Tingsell, Språkrådet Språktidningen samarbetar i Frågor & Svar med språk vårdare, forskare och termino loger vid Terminologicentrum TNC, Malmö högskola, Linnéuniversitetetsamt Insti tutet för språk och folkminnen och dess avdelningar Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, Namnarkivet i Uppsala och Språkrådet i Stockholm.