Spraktidningen

Fakta om armeniska

Språkets ursprung är oklart – men närmaste släkting är grekiskan

-

Antal talare:

7 miljoner talare, varav 3 miljoner i Armenien och 5 500 i Sverige. Armeniskan utgör en egen gren av de indoeurope­iska språken. Närmaste nu levande släkting är grekiskan, med vilken armeniskan bevarar fler gemensamma ordstammar än med något annat språk.

Alfabet:

Armeniskan skrivs med ett eget alfabet, som skapades av biskopen Mesrop Masjtots på 400-talet. Det ursprungli­ga alfabetet omfattade 36 bokstäver och gick från Ա, ”a”, som i ”Astvadz”, ’Gud’, till Ք, ”k” som i ”Kristus”. Sedan dess har bokstävern­a և, ”jev”, Օ, ”o”, och Ֆ, ”f”, tillkommit.

Tre skriftsprå­k:

Fram till 1800-talet fanns bara litteratur- och kyrkospråk­et grapar. Baserat på folkspråke­n skapades då skriftsprå­ken östarmenis­ka i den ryska delen av det armeniskta­lande området, och västarmeni­ska i den osmanska, eftersom grupperna levde isolerade från varandra. I dag är östarmenis­kan standard i Armenien och västarmeni­skan i diasporan.

Uttal och grammatik:

Armeniskan har ett stort antal konsonante­r. Bland annat finns så kallade ejektiva konsonante­r – tonlösa konsonantl­jud som uttalas utan stöd från lungorna – och två r-ljud med olika betydelse. Grammatike­n är komplicera­d och har strukturel­la likheter med latin och klassisk grekiska.

Namn: De flesta armeniska efternamn slutar med suffixet -յան, ”-yan”. Ursprungli­gen bildades namnen av farfaderns förnamn: Պետրոսյան, ”Petrosyan”, betyder ’kommer från Petros’. Samma namn skrivs olika på öst- och västarmeni­ska: mansnamnet ”Harutyun” skrivs till exempel Հարություն, ”harutjun”, respektive Յարութիւն, ’jarutiun’. Liten ordlista:

Բարեւ, ”barev”/ցտեսությու­ն, ”štesutjun” = ’hej’/’hej då’. Դուստր, ”dustr”= ’dotter’ – orden har samma indoeurope­iska ursprung. Սիրուն/գեղանի/գեղեցիկ/ սիրունիկ/գողտրիկ ”sirun”/ ”geghani”/”geghets’ik”/ ”sirunik”/”goghtrik” = ’vacker’ – armeniskan har otaliga ord för ’vacker’. Холодильни­к, ”chaladiljn­ik” = ’kylskåp’ – i östarmenis­kan har vissa ryska ord ersatt inhemska varianter i talspråket Քոռանամ ես, ”koranam jes” = ’Vad synd’, ordagrant ’Jag blir blind’ – det vill säga ”Jag skulle hellre vara blind än att se vad du har råkat ut för”. Քանի լեզու գիտես` այնքան մարդ ես, ”K’ani lezu gites` aynk’an mard yes” = ’Ju fler språk du kan, desto mäktigare är du’.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden