Två tolkningar av tänger i ortnamn
? I Envikens socken i Dalarna finns orterna Övertänger och Yttertänger. Det verkar också finnas ett berg i trakten kring Enviken som heter Tänger, och ett flertal gamla platsnamn med tänger som förled. Jag antar att berget namngavs först och de andra platsnamnen fick namn efter berget. Vet ni om det stämmer, eller var tänger annars uppträdde först? Jag undrar också vad tänger i ortnamnen betyder. – Mats
! Två namnforskare har tolkat tänger namnen i den trakt du frågar om. 1951 skrev Bror Lindén att namnet Tänger i det här fallet utgörs av obestämd pluralform av ordet tång och syftar på två knipande förträngningar i vattendraget Balungenvågsjön.
Denna tolkning revideras 1960 av en annan namn forskare, Harry Ståhl, som menar att det snarare skulle röra sig om ordet tånge som betyder ’framskjutande del av terrängen, udde’. Vidare menar han att Ytter och Över tänger otvivelaktigt samman hänger med namnet på den intilliggande sjön Tängran. Enligt Harry Ståhl skjuter, ungefär mitt på sjön, en cirka 500 meter bred och 250 meter lång, karakteristiskt formad udde ut. Udden ska vara den enda i sjön och får, enligt Harry Ståhl, anses vara karak teriserande för sjön. Sjön bör därför ha kunnat kallas ’sjön med udden, tången’.
Den fornsvenska formen av ordet tånge i bestämd form bör ha varit taengirn. Enligt ett mönster som Harry Ståhl påvisar för sjönamn i Svärdsjöenvikenområdet (till exempel Toftan, Fläddran och Lingan), kan Taengrin lätt ha omformats till Tängran. Det är troligt att sjöns namn är det primära, och att byarna och berget – Tängerberget – invid sjön sedan har fått namnen sekundärt efter sjön.
Daniel Solling, Namnarkivet i Uppsala