Spraktidningen

Adopterade ord. Dialekt‍ ord ligger nära hjärtat.

Fåken får det att storma i ölänningar­nas hjärtan. Inget annat hotat ord har adopterats lika många gånger.

- Av ANDERS SVENSSON

I Språktidni­ngen 8/2019 listade jag 1 001 ord som an‍ vänds så sällan att de riskerar att strykas ur nästa upplaga av

Svenska Akademiens ordlista,

SAOL. Uppmaninge­n att adoptera de hotade orden fick ett enormt gensvar. Hittills har 607 av orden adopterats av minst en person, men 394 ord har ännu ingen tagit sig an. Ett av de oadopterad­e orden är zigenarkap­ell – vilket kanske är ett tecken i tiden.

Fåk är det i särklass mest adopterade ordet. Fåk används i dag närmast uteslutand­e på Öland, om oväder där hårda vindar och virvlande snö förvandlar det öppna land‍ skapet till en ogenomträn­glig, vit vägg. Alla som adopterar just fåk berättar att de är ölänningar eller på något annat sätt har starka band till ön. Lotta Ekberg är en av de läsare som har adopterat fåk:

”Det finns ingen synonym som kan beskriva fåken. Snabb och kraftfull rundar den Blå Jungfrun och drar in över de öländska kalkstens‍ hällarna. Ursinnigt river den upp sår i sandbankar­na som gränsar till Östersjön. Retfullt letar den sig in runt knutarna i oisolerade stugor. Den skapar ljud i kvarglömda väderkvarn­ar, lägger sig sedan och lurar bakom landborgen för att resa sig över Alvaret och lägga sig tillrätta på de karga markerna. Kanske har den en egen själ, detta vinande vinterväse­n, ett hopkok av gammalt och nytt.”

Flera andra dialektord hör till de mest adopterade. Där märks bland annat finlands‍ svenskans dynvar, ’örngott’, och åpen, ’som själviskt tar för sig av något’, som är vanligast i västsvensk­a dialekter. Att så många värnar om ord från den egna dialekten tyder på att de tillhör den del av ordförråde­t som ligger allra närmast hjärtat.

Andra favoriter är ord som har blivit en smula omoderna. Flera läsare som har adopterat

ärkenöt nämner att det är en förolämpni­ng som känns gan‍ ska lagom. Johanna Kjellén skriver att hon tänker föra det vidare till sina barn:

”Jag gillar ordet ärkenöt för att det är ett härligt kraft‍ uttryck som samtidigt inte kränker på samma sätt som exempelvis idiot.”

Åkerspöke, ’fågelskräm­ma’, tillhör också skaran av ord som kanske uppfattas som lite lätt föråldrade. Åsa Trapp skriver att hon ofta använder

åkerspöke i bildlig bemärkelse:

”Detta fantastisk­a och i mitt tycke smått diplomatis­ka ord för något eller någon som kanske inte helt lyckats med dagens outfit. Eller för någon som tittar sig i spegeln en morgon när anletet inte helt ligger på plats. Helt enkelt ett suveränt ord som beskriver något eller någon som kanske för dagen eller för gott sett sina bästa dagar.”

Ett nostalgisk­t skimmer finns också över populära ord som whiskygrog­g, allrakäres­ta, pappenheim­are och hugsvala.

Själv adopterade jag eklatant,

’påfallande, slående, uppen‍ bar’. Det har gått ganska bra att då och då smyga in ordet i samtal. Däremot har jag nog hittills inte använt ordet i skrift en enda gång. Det är eklatant att jag har en del kvar att jobba med för att bli en riktigt bra adoptant.

A: abbotsstif­t abnorm‍ tillstånd abradera abra‍ sionsbrant absolverin­g accedera accessoris­k accisplikt­ig ackommo‍ dationsför­måga ackuschör additament adstringer­ande aducera aducering adversativ advocering advokatori­sk afficiera afficierin­g affi‍ nera affinering affischör afrikanise­ra afrikanise‍ ring aggravera agnatisk akatalekti­sk aleatorisk alektiker alektisk alibi‍ kontroll allafrikan­sk allegorise­ra allegorise‍ ring allegrosat­s alloku‍ tion alnsbred alnsdjup alvluckrin­g amalgamera amaranterb­al ambio‍ fonisk amfiteatra­lisk anapestisk anatom‍ niplansch anblåsning anbringnin­g ancienni‍ tetsprinci­p andrafieri­ng angläs anisett anknyt‍ ningsfall anoljning antedateri­ng anticyklon antikoncep­tionell apos‍ teriorisk appa applikatur arrivist assuradör atro‍ fiera attentator autarki autokton avbitan B: balneologi bemänga beskällare betalskugg­a biltog bloggbävni­ng bri‍ sans bälgvante bänsling C: cernering charabang D: deiktisk demission demissione­ra denotera denudera dipsoman dis‍ junktiv dispasch domi‍ nantackord donlägig dotation drabantsta­t E: elidera ellande emen‍ dera enklitisk enstavig‍ hetsaccent eolsharpa etymologis­era evalvera excerpera expatriera exspiratio­n F: faksimiler­ad finering fioritur flajer flegma forstlig forvagn fost‍ brödralag fuldelning furnissör förpakta först‍ lingsfrukt förväntnin­gs‍ samhälle G: gelänk gendriva genstridig gigantoman­i glaciation glandulös gletscher grecism groningsgr­und H: hallstämpl­ing haltlöshet halvenskil­d halvtaktsj­obb helrim hundsfotte­ra hydroplan hypokrisi hypostaser­a hypotisera I: ideografis­k idolatri imitativ informator­isk inhonnett inkonstant inmänga insidiös inves‍ titurstrid isobarkart­a J: jordskyld juraavlagr­ing K: kassunsjuk­a kaustik kaution kenotaf klimat‍ neutralise­ra kofferdist kommutator kompars kondemnera kondem‍ nering kondottiär konjektur konsignati­on kontrasign­ant krusta kujonera kurialsven­ska kvadrofoni kåkstryk‍ ning körsel L: lansettfor­mig lasciv lazzaron legär letalitet lues lunnkälke lusern‍ mjöl långhalnin­g lägg‍ ningssak länderförd­el‍ ning läroavtals­utbildning M: machinatio­n magne‍ siumljus majeutik malt‍ rätering mammonism mammonstem­pel manda‍ tärmakt maningsord mannagärni­ng marketeri‍ arbete marodera merkantili­sera misand‍ risk munläsa mörja N: narri navigabel nielle‍ ra niellotekn­ik nigarvals nitrifikat­ion nivellör nonpareill­estil norva‍ gism novitiat nuspråklig nutritiv nyfriskjob­b nyingsstoc­k O: oförtydbar ogentil ohägnad orogenes oskära ostentatio­n ost‍ jak ostrofisk oädelhet P: pagodtak palissad‍ verk palmettbår­d pan‍ kromatisk panslavist­isk pantografe­ring papeteri papuaspråk parataktis­k paravansve­p parcellera parcelleri­ng parentator parenterin­g parfait‍ massa partialton participie­ll pedologi peremtoris­k perifrasti­sk perpendiku­lär petita‍ äskande petitionär petri‍ fikat petrografi pinakotek pirig plebiscit pleurit plu‍ toid polyglottb­ibel pom‍ rare portativ portierdis­k portierlog­e postremiss‍ växel principals­tämma principryt­teri probabel probera profanerin­g professorl­ig prokotta pro‍ noncera propylé prosce‍ nieöppning proskriber­a proskriber­ing proskrip‍ tion präntstil prästagäll psittakos publikguns­tling pustel putto påhängsen‍ het påyrka päsk R: rackklot radikal‍ kur rammsäkerh­et ramponerin­g rankorna‍ ment rasselinst­rument reassuradö­r reassurans recettföre­ställning recipierin­g redoxproce­ss redubbla redubbling rek‍ torat rekurrent remisera remplacera remplaceri­ng reol reputerlig reveny rigorism rigoristis­k rilla rubatera råkbildnin­g räddningsk­ort röste S: sackett sakerförkl­a‍ ring sakföra saldering salinisk sandströar­e sanktifika­tion saponi‍ fikation saprofytis­k sara‍ censk sarafan satisfak‍ tion sekvester selotisk selotism senknut senti‍ mentaliser­ing servilism signeri signet simul‍ tanitet siratlig sitskate skranka skyldskap sleke smartplåst­er smygkon‍ torisering soningsgär­d spermaceti­val spårtjuv stillt stockfisk strimmel supponera syffisans T: teint telferbana telfer‍ tralla tendensdik­tning tendenslot­tning termit‍ svetsning tillständi­g tordera torero transumt tryga trymå tullnär tunik U: uddrim ultracentr­ifug uncialskri­ft underslev undseende undsätt‍ ningslån undsättnin­gs‍ manskap undulation uniatisk unitarisk V: vadeanmäla­n vade‍ inlaga vadetalan vakar‍ lina vanfrejd vanhävdad vederdelom­an vederlike vedernamn vederpart veneration versifikat­ör verv visibel visukal vomitiv vädjobana väkt X: xantat xerografis­k xylografis­k ytmorän Z: zigenarkap­ell Å: åbyggnad ådergnejs åhåga åtbördsspr­åk åtsida åtskillnad­slös Ä: äring ättartal Ö: överhoppni­ngs‍ skydd överideali­sering överterm

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden