Läsvärt. En tidsresa till svenskans urmoder och ekon av forna språk.
Olle Engstrand (Morfem)
Det svenska ordet namn är påfallande likt det engelska name, latinets nomen och grekiskans onoma. Och på sanskrit hette det naman.
Det är den här sortens likheter som har fått språk forskare att vilja gräva fram en gemensam urmoder till indiska och europeiska språk: urindoeuropeiska. Svenskan – liksom spanska, engelska och tyska med flera – tillhör alltså samma språkfamilj som hindi och persiska.
NU ÄR DET förstås inte lätt att karva sig fram till ett språk som är flera tusen år gammalt – och som helt saknar skriftliga lämningar. Men ändå är många språkforskare bergsäkra på att urindoeuro peiskan har funnits. Till dem hör Olle Engstrand, professor emeritus i lingvistik, som här berättar om hur det går till att söka sig bakåt via språkens ”gener”: språkljuden.
Ljud är ju svårfångade
Svenskans språkliga urmoder är urindoeuropeiskan. historiskt, men kunskapen om hur språkljud brukar utvecklas ger goda ledtrådar till hur ett språkljudsstadium övergår till ett annat. Då kan man jämföra språk och följa dem bakåt tills man inte når längre. I detta arbete finns ”lagar” för ljudövergångar och ljudlikhet; Grimms lag, Verners lag och glottalteorin är några som vi får bekanta oss med här.
Urindoeuropeiskans for mer är konstruerade, vilket markeras med en asterisk framför dem. Orden fader och dotter har i urindoeuropeis kan fått formerna *pətér och *dhughetḗr. Sådana släktskaps ord är en del i det basala ord förråd som känns igen i många av dagens indoeuropeiska språk, och som kan leda oss till den gemensamma språkmam man.
OLLE ENGSTRAND ÄGNAR
lejonparten av boken åt att berätta om moderspråkets ”döttrar”, och om de vägar som deras språkljud har tagit. Vi kan till exempel läsa om den nordiska släktgrenen: hur urnordiskan, fornnordiskan,
”Det skadar inte att ha ett hum om fonetik när man tar sig an den här volymen”
fornsvenskan, nysvenskan – ända fram till dagens svenska – stegvis har fjärmat sig från urgermanskan.
Det skadar inte att ha ett hum om fonetik när man tar sig an den här volymen, trots en gedigen termförklaring i slutet. Vissa avsnitt är mycket avancerade. Andra avsnitt är lättare att ta till sig, och om boken intas i mindre portioner, får man en vid bild av hur språk hänger samman. Och genom språken – människor na. – Maria Arnstad