Slutord.

Bo Bergman om ordet virus.

NÄR ORDET VIRUS

under medeltiden började användas i franskan och engelskan hade det betydelser som ’gift; etter, var’, och därefter ’sjukdomsämne, substans som produceras i kroppen vid sjukdom och kan smitta andra’.

På 1800-talet kom den medicinska forskningen fram till att virus är smittbärande, sjukdomsalstrande mikroorganismer, små och enkelt byggda biologiska enheter som kan infektera levande celler.

På 1970- eller 1980-talet lanserade amerikanska forkare computer virus som beteckning för insmuget, självkopierande datorprogram eller programkod, som kan smittsabotera en dators funktion.

Det latinska grundordet virus, som kunde betyda ’slem, saft; gift’, brukar anses vara besläktat med sanskrits visám, ’vätska; gift’. Till samma ordgrupp hör grekiska iós, ’saft, gift’, det svenska vesa, ’jäslera, mojord; dy, gyttja’, sjönamnen Vesen och Veselången och första leden i det småländska sockennamnet Vissefjärda.

Bo Bergman är medarbetare i Sydsvenskan och författare.