fakta om grekiska
Först 1976 blev det språk som talas av grekerna själva officellt i Grekland.
Antal talare:
Grekiskan bildar en egen gren av den indoeuropeiska språkfamiljen och har omkring 13 miljoner talare, varav ungefär 16 000 i Sverige. Förutom i Grekland och på Cypern talas språket sedan gammalt av grekiska minoritetsgrupper i Albanien, Ryssland, Georgien, Ukraina och Turkiet.
Klassisk grekiska:
Under antiken fanns ett flertal dialekter, varav vissa förknippades med litterära genrer. Epik skrevs till exempel på doriska, medan körlyrik skrevs på joniska dialekter. Alexander den stores (bilden nedan) erövringar på 300talet f.kr. gjorde attiskan – den joniska dialekt som talades i Aten – till ett världsspråk kallat koine. Det blev också Nya testamentets språk.
Nygrekiska:
Koine var utbildnings-, kyrko- och förvaltningsspråk ända fram till 1800-talet, då det i Grekland ersattes av katharevousa, ett konstgjort folkspråk som hade ”renats” från utländskt inflytande. Först 1976 blev dimotiki – den grekiska som talades av grekerna själva – officiellt språk i Grekland.
Alfabet:
Det grekiska alfabetet är en utveckling av det feniciska. Till skillnad från feniciska alfabetet har det grekiska även bokstäver för vokaler. Trots att grekiskans uttal har förändrats mycket har stavningen varit relativt konstant. Det gör att det i dag finns sex olika sätt att beteckna i-ljud: ι, υ, η, ε ι, o ι och υ ι.
Skiljetecken:
I grekiskan används semikolon (;) i stället för frågetecken (?). Semikolon skrivs som en halvhög punkt (.), men det tecknet förekommer numera sällan. Dessutom kan kommatecken användas som en tyst bokstav för att skilja ordet ό,τι, ’vad som helst’, från ότι, ’det där’.
Liten ordlista:
γεια! ”ja”/αντίο! ”ádio” = ’hej!’/’hej då!’
γάλα ”gála” = ’mjölk’ – därav ordet ’galax’ (jämför med engelskans Milky way, ’Vintergatan’)
σχόλη ”schóli” = ’fritid’ – släkt med skola, dit barnen gick när de fick ledigt hemifrån
συνείδηση ”sinídisi” = ’medvetande’ – ett så kallat översättningslån från klassisk grekiska av syn, ’med’, och roten eid-, ’veta’. βρέχει καρεκλοπόδαρα ”vrékhi kareklopódara” = ’det ösregnar’ – bokstavligen ’det regnar stolsben’