Experter svarar på frågor om svenska och engelska.
? Hur avstavar man orden patrull och kastrull? – Stefan
! Inget av orden patrull och kastrull kan avstavas enligt ordledsprincipen, det vill säga delas upp i tydliga ordled. Då får man i stället ta till stavelseprincipen när man avstavar (pa-trull respektive ka-strull), alternativt avstå från att avstava.
När orden förekommer i böjd form, till exempel patrullen, kan man tillämpa ordledsprincipen och avstava före böjningsändelserna: patrull-en, patrull-er, patrull-erna och så vidare.
Gabriella Sandström, Språkrådet
?
Jag har just tagit del av ett myndighetsprotokoll där det stod (här med fingerat namn): ”Anna Olsson är student på kandidatprogrammet. Hen hade till våren 2020 planerat en utbytestermin till Kina ...” Det är alltså studenter med förnamn som tydligt visar huruvida de är män eller kvinnor. Ändå har den skrivande myndighetspersonen varje gång valt att skriva hen i stället för hon respektive han. Är detta rimligt? – Tina
!
Om man inte vet att den omnämnda personen ifråga vill tilltalas eller omtalas med ett annat pronomen än han eller hon, bör man i myndighetstext skriva hon vid utsatta kvinnonamn och han vid utsatta mansnamn. Använder man hen i sådana situationer finns det annars en risk att läsaren studsar till och fokuserar mer på ordvalet än textens innehåll. Det är alltså den så kallade störningsfrihetsprincipen som gör att man bör undvika ordformer som riskerar att få läsaren att stanna upp i läsningen. Denna rekommendation gäller i vart fall i dag. Användningen av hen
brer ut sig väldigt snabbt, även i myndighetstexter, så om denna rekommendation står sig även i framtiden vet vi inte.
Många är i dag osäkra på hur hen och andra pronomen ska användas, så det är inte konstigt att det nämnda bruket förekommer. Dessutom finns det både grupper och individer, inte minst bland universitetsstudenter, som av ideologiska skäl vill undvika han och hon.
Det kanske man behöver ha en diskussion om på enskilda institutioner och lärosäten. Men för myndighetstext generellt är detta rådet som gäller.
Ola Karlsson, Språkrådet