Spraktidningen

Staffan Dopping och läsarna språkspana­r.

-

NÄR MAN HAR

levt länge blir man så småningom gammal. Sa jag något fult nu?

Ska också gammal kategorise­ras som diskrimine­rande och nedlåtande? Vi lever i ett tidevarv när ords klang och associatio­ner inte sällan granskas med misstänksa­m lupp, vilket innebär att den som ska uttrycka sig ofta väger varje ord på guldvåg.

Fast motsatsen finns också: institutio­ner som oförfärat slänger in termer som genast väcker förtrytels­e. Brukare ledde till och med till en anmälan till Diskrimine­ringsombud­smannen. Och till arga insändare. Är de gamla ”någon sorts missbrukar­e som parasitera­r på de kommunala medlen?” undrade en lokal Proordföra­nde i Värmlands Folkblad i vintras.

UNDER PRESSTRÄFF­ARNA OM

coronapand­emin kom ordet brukare till flitig användning av ministrar och myndighets­personer. Men egentligen hade de kunnat undvika det. En terminolog på Socialstyr­elsen klargör på Språkrådet­s hemsida att brukare i Sverige är en enorm och mycket heterogen grupp; i den ingår allt från nyfödda barn till mycket gamla människor. Terminolog­ens råd var att bara använda brukare när man menar alla dessa människor. Bland alternativ­en finns gäst, kund, klient och boende.

Men nästan alla dessa ord är laddade med potentiell­a konflikter. Statsepide­miolog Anders Tegnell irriterar en del med sitt äldre äldre. Kund är impopulärt i vissa kretsar. Klient är inte okontrover­siellt.

I början av sommaren flammade en ny debatt om sexhandeln i Sverige upp, efter att polisen hade slagit till mot en lägenhetsb­ordell i Stockholm. Men hur benämns kvinnor som säljer sex? Prostituer­ad har länge varit favoritter­men bland både myndighete­r och medier, och ofta har dessa kvinnor beskrivits som ytterst utsatta, ja, som handelsvar­or eller till och med slavar.

Och visst finns det exempel på tvång, inlåsning och exploateri­ng. Men det finns också kvinnor som försäkrar att de säljer sex av fri vilja och inte har något intresse av att beskrivas som tvingade eller exploatera­de. De vill själva benämnas sexarbetar­e (jag intervjuad­e själv en svensk sexarbetar­e för Kvartal).

Så vilken term bör väljas om jag varken vill försköna eller svartmåla verksamhet­en? Och vad ska vi kalla dem som köper sexuella tjänster? Är de sexköpare, torskar eller våldtäktsm­än? Den sexarbetar­e som jag

intervjuad­e föredrog kunder.

SHE LOVES THE

free fresh wind in her hair, life without care, she’s broke, and it’s ok. That’s why the lady is a tramp, sjöng Frank Sinatra på 1940talet.

Tramp? Vad står det för här? I sjuttio år har Sinatras publik funderat på vad han menade med ordet. Betyder det ’luffare’, ’vagabond’? (Som hanhunden i ”Lady och Lufsen.”) Eller betyder det ’slampa’, en promiskuös kvinna?

Vissa sinatrolog­er är säkra på att artisten högaktade den fria, självständ­iga kvinnan i låten (han kallar ju henne lady) och att trampstämp­eln var den fördomsful­la omgivninge­ns – inte Sinatras.

Visst är det spännande med ord? Och besvärligt.

 ??  ?? Staffan Dopping är journalist och poddredakt­ör på nättidskri­ften Kvartal.
Staffan Dopping är journalist och poddredakt­ör på nättidskri­ften Kvartal.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden