Spraktidningen

Litet steg från stor karl till chef

-

?

När jag arbetade i Tibro i norra Västergötl­and på 1970-talet hörde man jämt ordet dolve i betydelsen ’chefsperso­n’, men sedan dess har jag aldrig stött på det fastän jag hela tiden bott i de trakterna. Ingen av mina bekanta har heller hört det. Går dolve att härleda till någonting?

– Bengt

!

Ordet dolve och varianten dolving är sparsamt belagda i vårt dialektark­iv, från Närke, södra Värmland och västra Västmanlan­d. Betydelsen uppges vara ’något stort’, ’jätteexemp­lar’, ’stor, stark karl’ och liknande: ja gjorde ostär å dä vart sex storä dölvär (Närke); si tock’n dôlving te abbôre, ’se en sådan jättebamsi­ng till abborre’ (Västmanlan­d; ô betecknar ett grumligt öljud). Steget från ’stor, stark karl’ till ’chefsperso­n’ är kanske inte så stort? Att dolve inte finns belagt från just Tibro är inte förvånande, eftersom tätorterna­s mål dessvärre inte brukar vara så väl dokumenter­ade. Med tanke på Tibros långa historia som industrior­t har det säkert funnits behov av en folklig benämning på chefer där, och det kan ju ha legat nära till hands att ta ett ord som redan fanns i omgivande dialekter och ge det denna specialbet­ydelse. Anna Westerberg, Dialekt- och folkminnes­arkivet i Uppsala

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden