Rätt skrivsätt för medicin vid behov
? Hur skrivs en sammansättning som utgår från medicin vid behov?
Vidbehovsmedicinering? Vid behovsmedicinering? Vidbehovsmedicinering?
– Ulrika !
Grundrådet, särskilt i allmänspråkliga sammanhang och där man uppfattar att uttrycket inte är så vanligt och etablerat, är vid behov-medicinering. Det skrivsättet dominerar också tydligt i medietexter.
Sammansättningar där prepositioner ingår skrivs för övrigt ofta med bindestreck även när de är etablerade. Det går ibland också bra att lösa upp sammansättningen och skriva medicinering vid behov.
När uttrycket uppfattas som etablerat och fast, blir det naturligare att till slut skriva det i ett ord: vidbehovsmedicinering. Detta skrivsätt har slagit igenom och dominerar i dag i facktidskrifter som Läkartidningen. Samma råd ges för övrigt i Svenska Läkaresällskapets frågelåda, där man förordar vidbehovsmedicinering
i första hand och medicinering vid behov i andra hand. I Socialstyrelsens medicinska databas förordas också det närliggande vidbehovsordination, med vid behov-ordination
som ”synonym”.
Vilket skrivsätt man väljer beror alltså lite på textsammanhang och målgrupper. I information till vårdorgan fungerar vidbehovsmedicinering,
men vid behov-medicinering
är där förstås inte fel.
Vid behov-medicinering är, tills vidare, det tydligare skrivsättet i andra sammanhang.
Ola Karlsson, Språkrådet