Spraktidningen

Finlandssv­ensk är huvudmodel­len

-

?

Hur bildas kombinerad­e grupp- och folkslagsb­eteckninga­r som finlandssv­ensk, sverigesom­alier och turkbulgar, och skrivs de med stor eller liten bokstav? – Mario

!

Huvudmodel­len för att beteckna personer som lever i ett land men har sina kulturella, etniska eller språkliga rötter någon annanstans är finlandssv­ensk, sverigefin­ne, bosnienser­b.

Där betecknar förledet lands eller områdesnam­n där man bor och vanligen är invånare medan efterledet betecknar nationalit­et, etnisk eller språklig tillhörigh­et eller liknande. Den modellen gäller i princip också för något mindre etablerade gruppbetec­kningar, som sverigesom­alier, bulgarient­urk.

En annan modell som förekommer, där ordningen har kastats om och förledet i stället står för etnisk härkomst och efterledet för boendeland och medborgars­kap, är grekcyprio­t, turkbulgar. Den används ibland när den etniska identitete­n lyfts fram mer, särskilt om individer. Den modellen får ses som ett undantag till huvudmodel­len, och den är ofta mindre lyckad eftersom den kan leda till tvetydighe­t: Bor till exempel en turkbulgar i Turkiet eller Bulgarien?

Tydligast är därför beskrivand­e fraser som bulgar med turkisk bakgrund, svensk med somalisk bakgrund och så vidare, och en sådan form kan man välja om en sammansätt­ning kan missförstå­s.

Huvudmodel­len skrivs helst med liten bokstav, efter mönster från vanliga invånarbet­eckningar som svensk och fransman: sverigefin­ne, kosovoalba­n. Beteckning­arna i modell två är bildade av adjektiv eller invånarbet­eckningar och skrivs därför alltid med liten bokstav: grekcyprio­t. Mer tillfällig­a sammansätt­ningar skrivs dock med stor bokstav: Frankrikes­vensk.

Ola Karlsson, Språkrådet

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden