Det lilla ordet DU

DET ÄR FÖRSTÅS omöjligt att göra en strikt vetenskaplig rankning av händelsers betydelse för språkutvsecklingen i Sverige. Olika perspektiv kan ge helt olika resultat. Ur en språkpolitisk synvinkel är det kanske beslutet att göra svenska till huvudspråk i Sverige som väger tyngst. Ur grammatiskt hänseende kan det vara avskaffandet av verbens pluralformer. Samtidigt har få saker varit så omdiskuterade som 1906 års stavningsreform och det könsneutrala pronomenet hen. Och som symbol för en större samhällstrend kan det vara införandet av engelska som första främmande språk i svensk skola.

Vi valde ut drygt 120 språkhändelser och bad språkexperter att rösta på dem efter magkänslan – och de var ofta förvånansvärt eniga i sina bedömningar. Drygt 70 procent satte till exempel betyget 5 på dureformen. Ingen gav ett lägre betyg än 3.

Att dureformen skulle hamna i topp var ingen överraskning. Den handlade inte bara om ett nytt tilltal. Duandet illustrerade en större förändring där språket gick hand i hand med en strävan mot ett mer demokratiskt, jämlikt och inkluderande samhälle. Och kanske finns ingen bättre summering av utvecklingen i Sverige sedan 1900 än det lilla ordet du.