Fakta om nederländska

Nederländskan saknar ”utandningspuffen”, aspirationen, efter k, p och t, som finns i övriga germanska språk.

Antal talare:

23 miljoner människor har nederländska som modersmål, varav 16 miljoner i Nederländerna och 6 miljoner i Belgien. Nederländskan är även officiellt språk i Surinam samt har gett upphov till dotterspråket afrikaans i Sydafrika och Namibia med 7 miljoner talare. I Sverige finns ungefär 11 500 nederländsktalande.

Historia:

Språket utvecklades ur lågfrankiska dialekter i nuvarande Belgien och Nederländerna. Under det nederländska frihetskriget på 1500-talet flydde talare från söder till

Uttal:

självständiga områden i norr, där de olika dialekterna smälte samman till ett nytt standardspråk. I Belgien dominerades språket länge av franskan, men fick på 1900-talet gradvis en starkare ställning.

Nederländskan är det enda germanska språket som inte aspirerar konsonanter, vilket innebär att k, p och t inte åtföljs av ett antytt h-ljud, som i svenskan. Bokstaven g uttalas oftast som ett tyskt ach-ljud,

diftonger är vanliga och tonande konsonanter blir tonlösa i slutet av ord. Ordet goud,

’guld’, uttalas alltså ”chaut” med ach-ljud och ”stumt” t.

Grammatik:

Satsbyggnaden och verbböjningen påminner om den närbesläktade tyskan, där huvudverben också ofta placeras sist i satsen. Men i likhet med engelskan har grammatiken förenklats – substantivens kasusböjning har försvunnit, och i standardspråket finns bara två bestämda artiklar: de som i de vrouw, ’kvinnan’, och het som i het huis, ’huset’.

Diminutiv:

Diminutivändelser som -je och -ke används rikligt för att uttrycka litenhet, delmängd, gillande eller olika betydelsenyanser. Några exempel är neefje, ’brorson’ (av neef, ’kusin’), ijsje, ’en portion glass’ (av ijs, ’glass’), och een glaasje, drinken, ’att ta ett glas i trevligt sällskap’ (av glas, ’glas’). Diminutiv är också vanligt i namn, som i Janneke och Marieke.

Liten ordlista:

hoi!/dag! = ’hej!’/’hej då!’

tijd = ’tid’ – till skillnad från tyskan, där ’tid’ heter Zeit, har nederländskan bevarat bokstäverna d, p och t på liknande sätt som svenskan

oud = ’gammal’ – de germanska stavelserna ol, ul och al, som lever kvar i engelskans old och svenskans

äldre, har i nederländskan blivit diftonger

opname = ’upptagning’, ’inspelning’, av tyskans

Aufnahme – flera ord är direktöversättningar från tyskan

over koetjes en kalfjes praten = ’småprata’, ordagrant ’prata om små kor och små kalvar’

LYSSNA! på nederländska: spraktidningen.se/ lyssnanl