Språket har OCKSÅ fått corona!
SÄLLAN HAR VÄL en enskild händelse under ett år så totalt påverkat nyordsbildningen som coronapandemin. 2010 gav Eyjafjallajökulls utbrott oss ord som inaskad och vulkanresa. Men under coronan, ett kortnamn för pandemin och vår tillvaro i den, har bara orden corona, covid och karantän gett oss tusentals nya uttryck, som nyordslistans coronahälsning och självkarantän.
Många av dessa uttryck är vardagliga, tillfälliga och lite roliga. Som den tillplattade visirfrisyren eller den självutnämnda hobbyepidemiologen. Humoristiska ord gör det aningen lättare att härda ut i allt det jobbiga. Samma tendenser ser vi i andra länders nyord. Särskilt förtjusta tycks vi vara i teleskopord, när två eller flera ord dras ihop till ett. Bra exempel är covidiot, en person som struntar i restriktioner, av covid och idiot, och corontän, alltså coronakarantän.
På ordbildningsfronten ser vi att skamorden från tidigare nyordslistor också lever vidare, även om flygskammen för tillfället har ersatts av hostskam, att bli coronamisstänkt när man hostar, och i miljödebatten av surfskam, att vi borde dra ner på energislukande internet och dataanvändning.
Alla ord som nu har ökat i användning är dock inte nya. Vi har sett att nyord från äldre listor, som hemester och svemester, det vill säga semester på hemmaplan, gör comeback. Och ord som video och virtuell bildar stommen i en massa uttryck för saker vi nu gör på distans, som virtuella fester och videomiddagar (på videolänk).
Många av de medicinska fackuttryck vi konfronteras med är inte heller nya, men de har blivit oerhört mycket vanligare och har nu tagit plats också i allmänspråket – vilket gör dem till nyord för allmänheten. Det gäller ord som klustersmitta, social distansering och superspridare.
FÖRRA ÅRETS STORA tema i nyordsflödet, klimatkrisen, överskuggas av pandemin, men lever kvar under 2020 med ord som cirkulent, en återvinnande konsument, och cli-fi, fiktion med klimattema.
Även debatten om mansrollen återkommer i årets lista. Simp används i regel om en inställsam man som försöker väcka kvinnors intresse. Väl i ett förhållande förvandlas han ibland till en kanskeman – som inte riktigt vill satsa fullt ut.
Men tveksamma beteenden väcker reaktioner. Den som beter sig illa eller har kontroversiella åsikter kan bli utsatt för cancelkultur, att bli fråntagen sin plattform i offentligheten. Gäller detta historiska personer som förärats en staty, ja då kan de drabbas av en statyprotest. Vi som inte har ifrågasatts för något vi gjort, vare sig vi är man eller kvinna, kan ändå avfärdas – som en boomer. Det ordet dök upp redan 2019 i den nedsättande frasen ”Ok boomer”, för personer över 55. Under året har det ökat i användning, och används nu ofta av unga som benämning för vuxna personer i allmänhet.
Ett annat tema, som dessvärre fortsatt ger avtryck, är ett internationellt politiskt klimat med en ökad halt av lögner och ryktesspridning som bränsle. Infodemi, storskalig spridning av skadliga rykten, är kanske listans viktigaste ord. Tydligast har vi under året sett det i konspirationsteorier om coronavirusets ursprung och spridning, som att viruset egentligen är ett biologiskt stridsmedel, att det sprids via 5Gnätet eller att det skapats på uppdrag av Bill Gates.