Läsvärt. En modern svensk språkhistoria och råd för bättre återkoppling.
Att jag är jämnårig med ordet hen får mig att känna mig både ung och modern. Det är ju trots allt ett ord som har varit brännhett i senare års debatter mellan förespråkare och motståndare. Men detta ”nyord” visar sig ha dykt upp i svenska språket för bra mycket längre sedan än de flesta av oss skulle gissa (gissar jag).
NÄR SPRÅKTIDNINGENS chefredaktör Anders Svensson skriver en bok om svenska språkets utveckling, Nusvenska – en modern svensk språkhistoria i 121 ord, är det en udda idé som har fått ge form åt den. Den moderna svenska som vi talar i dag, kallad nusvenska, uppstod runt förra sekelskiftet, med hjälp av en stavningsreform och modernistiska författare som August Strindberg och Selma Lagerlöf, bland andra. Anders Svensson visar i sin bok hur nusvenskan har gått hand i hand med det moderna samhället. Med start år 1900, då ordet nusvenska myntades, följer han de ord som varit på tapeten år för år, ända fram till 2020 års coronahälsning.
Uppställt så blir det uppenbart hur ofta det är just språket som, likt ett lackmuspapper, tidigt förebådar förändring. Ett exempel är när språkvetaren Rolf Dunås inspirerades av finskans praktiska och könlösa pronomen hän, som kan syfta på både han och hon, och föreslog ordet hen för att slippa skriva han eller hon varenda gång skribenten var osäker på kön. Det var 1966, och ordet väcker som bekant fortfarande känslor. Andra gånger tycks själva språket bära på revolten, som #metoo 2017, eller du 1967. Ordet du var naturligtvis inte nytt det året, men i samband med dureformen blev det till ett verktyg i den tidens jämlikhetssträvan. Andra nyord tycks sätta hela tidsandan i blixtbelysning, som führer (1933) och Stockholmssyndrom (1973).
SNARARE ÄN EN lärobok är Nusvenska en samling lustfyllda
betraktelser över 1900 och 2000talens svenskhet. Från en författare som tycker att språk är roligt och som lyckas förmedla den språkglädjen medan han lär oss skillnaden mellan 1930 års nysvenskar (fascister) och dagens nysvenskar (invandrare). Och att svenska ord kan bli hur långa som helst. Anders Svensson illustrerar detta med ett 118 bokstäver långt sammansatt ord kopplat till 1978. Och får anledning att både berätta historien om Egill Skallagrímsson och hur islänningar kan ta hjälp av en app för att undvika incest.