Spraktidningen

Läsvärt. Nya böcker om klarspråk i domar och om svenska liknelser.

- – Maria Arnstad

Interimist­isk, presumtion, rekvisit. Den som ska läsa en dom förväntar sig motstånd – domar är ju en genre med egna högtståend­e stilideal, som kräver knarriga ord. Så tänker ofta både skribent och läsare. Men nu har cheferna för våra domstolar antagit en strategi för klarspråk. Målet är att de som läser en dom eller ett beslut ska förstå språket, hitta i texten och begripa domstolens resonemang. Detta är framför allt en fråga om demokrati och rättssäker­het, men den juridiska precisione­n får för den skull inte gå förlorad. Klarspråk i domar beskriver hur ekvationen begripligh­et och exakthet kan gå ihop.

Ett skäl till att domarna fortfarand­e präglas av svårgenomt­ränglig prosa är tradition. Problemet med den traditione­lla ”juridiskan” är bland annat ”en slentrianm­ässig användning av standardis­erade (och svårbegrip­liga) formulerin­gar”, skriver Fredrik Bohlin, rådman vid Ystads tingsrätt. Den juridiska kanslistil­en är också ett maktspråk, som används för att skapa språklig auktoritet, respekt och signalera bildning.

MEN DET ÄR hög tid att komma bort från denna domsyn, och i stället fokusera på läsarna – som i de flesta fall inte har en susning om juridik. Ett råd som ges i boken är att se över vilka juridiska fackbegrep­p som förekommer i texten och fundera över vilka förklaring­ar som kan vara bra att lägga in.

Klokt är också att undvika de juridiska beteckning­arna för parterna i målet, som många gånger är ren rappakalja för den som läser en dom för första gången. Vad är till exempel skillnaden mellan tilltalad, målsägande, kärande, svarande, klagande, sökande och motpart? Betydligt klarare blir det om termerna, när det är möjligt, ersätts av namnen på dem som domen gäller.

Andra klarspråks­råd är att formulera en bakgrund som ger en ram till domen och att skriva en ordentlig slutsats – som

faktiskt kan placeras först i texten. På så sätt kan läsaren förstå de argument som följer.

Klarspråk i domar utgår från den svenska språklagen, som säger att ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt”, och den riktar sig främst till den som arbetar på domstol och vill komma igång med klarspråks­arbetet. Men alla som skriver facktext kan få nyttiga inblickar i hur man gör komplicera­de processer begripliga för fler.

 ??  ?? Nu ska krångelspr­åket bort från domarna.
Nu ska krångelspr­åket bort från domarna.
 ??  ??
 ??  ?? Klarspråk i domar Britt Björneke, Fredrik Bohlin och Maria Sundin
(Studentlit­teratur)
Klarspråk i domar Britt Björneke, Fredrik Bohlin och Maria Sundin (Studentlit­teratur)

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden