6 fakta om japanska

Japanskan har tre olika skriftspråk, och omkring hälften av ordförrådet har kinesiska rötter.

Antal talare:

127 miljoner människor har japanska som modersmål, varav 3 000 i Sverige. Ursprunget är omtvistat. Historiskt har det spekulerats om släktskap med allt ifrån indonesiska till klassisk grekiska. I dag betonas likheterna med koreanskan och den så kallade altaiska språkfamiljen, som även omfattar mongoliska och turkiska.

Uttal:

Två konsonantljud kan i regel inte kombineras, utan ett konsonantljud måste följas av vokalljuden a, i, u, e eller o. Lånord och utländska ortnamn anpassas till uttalsmönstret. Det engelska ordet strike förvandlas till exempel till sutoraiki medan Stockholm blir Sutokkuhorumu (där kk representerar ett långt k-ljud).

Skriftspråk:

Japanskan har tre olika skriftspråk. Kinesiska tecken, kanji, representerar ordstammar. Det fonetiska alfabetet hiragana betecknar ändelser och småord. Katakana, ett annat fonetiskt alfabet, används för lånord, utländska namn och ljudhärmande ord – samt när man inte känner till det kinesiska tecknet.

Grammatik:

Substantiven saknar såväl plural- och kasusböjningar som bestämd form. Verben, som placeras sist i satsen, har en desto mer komplicerad böjning. Ett exempel är食べたくなくなった, ”tabetakunakunatta”, som betyder ’jag har inte längre lust att äta’, och som är bildat av verbet食べる”taberu”, ’äta’.

Partiklar:

Substantivens grammatiska funktion markeras med efterföljande partiklar, vilket tilllåter en fri ordföljd. I satsen象は鼻が長い, ”zō-wa hana-ga nagai”, ’elefanter har långa snablar’, anger till exempelは, ”wa”, och が, ”ga”, satsens tema respektive kasus. Ordagrant lyder satsen ’elefant tema snabel nominativ lång’, det vill säga ’i fråga om elefanter är snabeln lång’.

Liten ordlista:

いかがお過ごしでしたか,

”Ikaga o-sugoshi deshita ka?” = ’Hur har du haft det?’ – en av japanskans många motsvarigheter till svenskans ’hej!’

カラオケ, ”karaoke” = ’karaoke’, egentligen ’tom orkester’

会話, ”kaiwa” = ’konversation’, släkt med kinesiskans会话’huì huà’ – omkring hälften av japanskans ordförråd har kinesiska rötter

ゴロゴロ, ’goro goro’ = ’åska’, bildligt även ’rulla tungt’, ’orolig mage’, ’hela tiden’ och ’damm i ögonen’. Ljudhärmande ord är vanliga och kan även uttrycka tillstånd och känslor.

出る杭は打たれる, ”derukuiwautareru” = ’spiken som sticker upp kommer att hamras ner’ – den som sticker ut hakan får problem