Fakta om ungerska
Det ungerska uttalet är invecklat – men regelbundet i förhållande till skriften.
Antal talare:
12,5 miljoner, varav ungefär 24 000 i Sverige. Förutom i Ungern finns större ungersktalande grupper i de områden som landet förlorade efter första världskriget, bland annat 1,3 miljoner i Rumänien, 500 000 i Slovakien och 243 000 i Serbien. Ungerska är fortfarande officiellt språk i serbiska Vojvodina samt tre kommuner i Slovenien.
Historia:
Ungerskan är det största av de uraliska språken, som har sitt ursprung i östra Sibirien och även omfattar finska, estniska och samiska. Likheten mellan ungerska och finska är dock inte större än den mellan svenska och persiska. På 1800-talet ersattes många utländska lånord av tusentals inhemska nyord. Många av dem används fortfarande.
Uttal:
Uttalet är invecklat, men regelbundet i förhållande till skriftspråket. Bokstaven sz betecknar ”s”, medan s betecknar ”sj”, ”c” ”ts”, ”cs” och ”tj”. Bokstaven z betecknar tonande ”s” och zs tonande ”sj”. Såväl vokaler som konsonanter kan vara korta och långa. Korta konsonanter dubbeltecknas, långa vokaler skrivs med accent som i á och ő. Betoningen ligger alltid i början av ordet.
Grammatik:
Ungerskan utmärks av en flitig användning av ändelser, suffix. Ordet verethetnélek, ’Jag skulle kunna låta dig bli slagen’, består till exempel av verbet ver, ’slå’, följt av suffixen et, ’orsaka’, het, ’kan’,
né (konditionalisändelse) och
lek, ’jag dig’. Substantiven har ett tjugotal kasus. Ordföljden är fri men inte godtycklig: i stället för grammatiska samband uttrycker den olika betydelsenyanser.
Personnamn:
I personnamn anges familjenamnet först. Imre Kertész heter alltså på ungerska Kertész Imre och George Soros heter Soros György. Tidigare anpassades utländska personnamn till ungerskan, vilket lever kvar i namn på historiska personer, kungligheter och japaner.
Liten ordlista:
jó napot (kívánok)!/szia!
= ’god dag!’/’hej!’
él = ’leva’, besläktat med
finskans elää, ’leva’, ’bo’
paprika = ’spansk peppar’ – förmodligen vårt mest kända ungerska lånord észak = ’norr’, av éjszaka, ’natt’ – väderstreck anges med den tid på dygnet då solen befinner sig i denna riktning
tenyérbemászó = ’uppkäftig person’, av tenyér, ’handflata’, och mászik, ’krypa’, det vill säga någon som man har en sådan lust att klippa till att det kliar i fingrarna – fyndiga sammansättningar är vanliga
az Isten háta mögött = ’bakom Guds rygg’ – uttrycker att något är mycket långt borta