andra stridbara slagord

FOLKHEM

I en riksdagsdebatt 1928 formulerade Per Albin Hansson Socialdemokraternas syn på framtiden: ”Det måste en gång bli så, att klassamhällets Sverige avlöses av folkhemmet Sverige.” ”Folkhem” skulle bli partiets kanske främsta slagord. Det har gått i arv från partiledare till partiledare. Olof Palme talade till exempel om ”det goda folkhemmet”, Göran Persson om ”det gröna folkhemmet”, Mona Sahlin om ”det röda vackra folkhemmet med gröna starka gavlar” och Stefan Löfven om ”det nya folkhemmet”. Men ordet kom in i den politiska debatten redan under sent 1800-tal. Då var det konservativa och nationalistiska debattörer som talade om folkhemmet. ”Folkhem” användes då ofta i samma sammanhang som ord som fosterland och nation.

ARBETARPARTI

Inför valet 2006 ville Moderaterna utmana Socialdemokraterna om jobbpolitiken. Partiledaren Fredrik Reinfeldt och kommunikationschefen Per Schlingmann spelade högt. Socialdemokraterna hade länge betraktat arbetsmarknadsfrågor som ett eget revir. De räknade också med arbetarnas röster. Denna historik märks inte minst genom det fullständiga partinamnet:

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Ett av de mest uppmärksammade slagorden i Moderaternas retoriska omgörning var ”Sveriges nya arbetarparti”. Socialdemokraterna rasade mot fräckheten – men det radikala greppet flyttade debatten till Moderaternas planhalva. Tillsammans med ”Sveriges nya arbetarparti” bidrog slagord som ”utanförskap” och ”arbetslinjen” till Moderaternas valframgång.

POLITISKT KORREKT

Under tidigt 1990-tal började en intensiv debatt om vad som var ”politiskt korrekt”. Begreppet lånades in från engelskans politically correct. I USA hade det fungerat som ett slagträ i diskussioner i ett par decennier. I Sverige fick ”politiskt korrekt” alltmer karaktär av skällsord. Det användes ofta av debattörer till höger som hävdade att meningsmotståndare till vänster predikade tolerans men praktiserade motsatsen. Den här kritiken riktades bland annat mot feminister och olika rörelser som kämpade för jämlikhet och minoriteters rättigheter. Men vissa försökte återta begreppet genom att bära epitetet med stolthet. I dessa kretsar sågs ”politisk korrekt” som synonymt med att stå upp för anständighet och inkludering. En lång rad sverigedemokrater har också sagt sig vara stolta över att vara ”politiskt inkorrekta” – där de anser sig säga sanningar som förtigits av andra partier.