Spraktidningen

Antisemiti­sm var bredare begrepp

-

?

Med antisemiti­sm avses numera motvilja eller hat mot judar och mot hebreiska. Men judarna är ju bara ett av de semitiska folken och hebreiska ett litet semitiskt språk i förhålland­e till exempelvis arabiska och tigrinja. Hur och när kom antisemiti­sm att få en så snäv betydelse? – Carl Gunnar

!

Uttrycken antisemiti­sk och antisemiti­sm sägs ha myntats 1860 av Moritz Steinschne­ider, österrikis­k-preussisk professor som var expert på semitiska kulturer och språk samt på hebreiska handskrift­er och judisk litteratur. Antisemiti­sk hade då en bredare syftning på olika folk i Mellanöste­rn och Nordafrika, men ibland även snävare på just judar. Ordvalet antisemiti­sk kontra det naturligar­e antijudisk kan ha påverkats av hypotesern­a om en särskild ”semitisk ras” som var populära vid den här tiden.

I den tyskspråki­ga världen, där ju judarna var väletabler­ade, blev den snävare syftningen på judar och hatet som riktades mot dem allt vanligare under decenniern­a kring förra sekelskift­et, för att senare ta över helt – även av oss och den övriga världen. Antisemiti­sk i den aktuella betydelsen tycks ha förekommit i svenskan sedan 1881, antisemiti­sm sedan 1890. Ola Karlsson, Språkrådet

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden