Lågvattenmärke är bottenrekord

Språktidningen samarbetar i Frågor & Svar med språkvårdare och forskare vid Linnéuniversitetet, Malmö universitet och Uppsala universitet samt Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, Namnarkivet i Uppsala och Språkrådet i Stockholm vid Institutet för språk och folkminnen.

?

Jag funderar på uttrycket lågvattenmärke när man menar att något är riktigt dåligt. Varifrån kommer det och vad betyder det egentligen? Man brukar ju också säga att någon är ute på djupt vatten när hen inte vet vad hen talar om. Har uttrycken något med varandra att göra? – Karin

!

Lågvattenmärke i bildlig betydelse, det vill säga ’lägsta tänkbara kvalitet’, ’bottenrekord’, verkar enligt Svensk ordbok ha förekommit i svenskan sedan 1970. Innan dess kan uttrycket konkret ha syftat på den punkt som visar var vattenståndet är som lägst i ett vattendrag.

Uttrycket vara ute på djupt vatten och närliggande uttryck verkar vara gamla. Ute på sju famnars vatten är det uttryck som tas upp Svenska Akademiens ordbok och första belägg där är från 1904. Det betyder förstås att man är i stora svårigheter, långt ifrån land. Uttrycket verkar inte vara direkt besläktat med lågvattenmärke, men det finns ju många bildliga uttryck med vatten, till exempel ta sig vatten över huvudet. Anna Antonsson, Språkrådet