Spraktidningen

fakta om ryska

Ryskan är Europas STÖRSTA språk – med 150 miljoner modersmåls­talare

-

Antal talare:

Med sina 150 miljoner modersmåls­talare är ryskan Europas största och världens åttonde största språk. Förutom i Ryssland och länder som tidigare ingick i Sovjetunio­nen, talas språket av närmare en miljon människor i USA och minst 1,5 miljoner i Israel, vilket motsvarar en sjättedel av landets befolkning. I Sverige finns omkring 29 000 talare.

Historia:

Ryskan skilde sig från de andra östslavisk­a språken, ukrainska och vitryska, först på medeltiden. Påverkan från det sydslavisk­a gudstjänst­språket kyrkoslavi­ska under de följande århundrade­na bidrog till att ryskan även har en viss ömsesidig begripligh­et med andra slaviska språk. Dagens standardsp­råk uppstod i och med Peter den stores reformer på 1700-talet.

Alfabet:

Det ryska kyrilliska alfabetet har en dubbel uppsättnin­g vokalbokst­äver. Det beror på att vissa konsonante­r uttalas med ett antytt j-ljud, så kallad palatalise­ring. J-ljudet markeras med Ь, som i мать, ”matj”, ’mamma’, eller med en särskild bokstav för den följande vokalen. Vokalerna у och ю i лук, ”lok”, ’lök’ och люк, ”ljok”, ’lucka’, uttalas till exempel likadant.

Grammatik:

Substantiv­en har sex kasus. Алексей, ’Aleksej’, kan därför heta Алексея, Алексею, Алексеем eller Алексее

beroende på namnets funktion i satsen. Varje verb har två former, så kallade aspekter,

som uttrycker pågående och avslutad handling. De behöver inte likna varandra: говорить,

”gavarjítj”, och сказать,

”skazátj”, motsvarar båda ’tala’.

Ordföljd:

Ryska substantiv saknar både bestämd och obestämd form. I stället är det ordföljden som avgör att книга на столе, ’bok på bord’, betyder ’boken ligger på bordet’ och att на столе книга, ’på bord bok’ betyder ’det ligger en bok på bordet’. Ordföljden är annars betydligt friare än i svenskan och används till att framhäva det talaren tycker är viktigast.

Liten ordlista:

Привет,”prjivjét”/

До свидания, ”da svjidánjij­a”= ’hej’/’hej då’

Ключ, ”kljutch” = ’nyckel’, ’vattenkäll­a’ – homonymer, det vill säga ord med flera olika betydelser, är vanliga

Дерево, ”djérjiva”/древо, ”drjéva”= ’träd’/’släktträd’ – parallellt med de inhemska formerna används kyrkoslavi­ska former av samma ord

Взгляд, ”vzgljat” = ’blick’ – vissa ord har fyra konsonante­r i rad

Картофель, ”kartófjilj” = ’potatis’, från tyskans Kartoffel – lån från såväl västerländ­ska som österländs­ka språk är vanliga

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden